Köpa mast

Om en antenn ska upp på höjden så måste det finnas någonting under den. Man kan sätta ett maströr i toppen på ett träd men det gungar när det blåser och blir gärna lite ostadigt, även om det nog i många fall kan vara en lösning för din önskan om höjd.
En Yagi behöver komma upp ordentligt över marken, gärna en våglängd eller åtminstone en halv. På 20mb blir det cirka 10 meter över marken och 40mb kräver 20 meter. Alltså minst. Ett träd kan kännas en liten aning fel, kanske.

En Mast är ett bra alternativ. Det finns rörmaster och fackverksmaster. En och annan radioamatör snickrar ihop sin mast. En trämast. Någonting mitt emellan en metallmast och ett träd, ungefär. En sådan måste underhållas som vilken träbyggnad som helst. Som man underhåller en öppen altan bakom sitt hus. Det behöver kanske målas och bytas bräder då och då.

En metallmast behöver inte underhållas särskilt mycket. Om masten är en stålmast så kanske det kan behövas någon liten klick med mönja och kallgalv på något ställe emellanåt men i övrigt står den där den är ställd. Om det är en Aluminiummast så behöver den varken mönja eller tilläggsgalvning. Det materialet är naturligt och håller sig så mer eller mindre för alltid. Men det är svagare än stål. Det är också mycket lättare, både att fälla och att bära om man måste det. En stålmast bär man inte precis runt på för egen maskin.

Det finns några olika typer av master:
1. Rörmast, fast längd eller skarvbara rör.
2. Teleskopisk rörmast.
3. Fackverksmast, fast längd eller sektionsvis hopmonterad.
4. Teleskopisk fackverksmast.
5. Hissmast.

Vad är skillnaden mellan rörmast och fackverksmast?
En rörmast består av rör medan en fackverksmast består av hörnben och tvärgående stag som håller ihop benen. Fackverksmaster kan vara trekantiga eller fyrkantiga. En fackverkskonstruktion blir stark utan att vara alltför tung i förhållande till sin storlek. Väldigt ofta används fackverkskonstruktioner i byggnader. T ex för att bära upp stora tak, fasader och andra ytor. Man strävar alltid efter att hålla byggkostnaderna nere samtidigt som det ska vara så starkt som möjligt. Då blir det fackverk.
En rörmast är så bred som det nedersta röret är tjockt. Om en rörmast görs lika tjock som en fackverksmast så försvinner hela tanken med lågt pris och en sådan rörmast är därför inte särskilt ekonomisk, för att inte säga svårsåld. Om man jämför en fackverksmast och en rörmast som har samma bredd och materialtjocklek så är alltid en den rörmasten starkast. Och tyngst…och dyrast. De tekniska krav (hållfasthet) som ställs på en mastkonstruktion är väldigt sällan så stora att ett sådant kolossalt rör är att föredra. Alltså blir det en fackverkskonstruktion.

Vad kostar en Mast?
Priset beror på både materialet den är gjord av, hur stor (hög) den är och hur den är konstruerad. Det finns olika typer av konstruktioner och somliga kan vara dyra. Orsakerna är många och det är lite av en djungel om man inte är helt insatt.

När du tittar på priset på en mast du tycker är väldigt dyr så ska du tänka på några saker. Du har ju en radiostation, inte sant? Vad har den kostat dig? Inte bara själva riggen utan allting som hör till den. Du ska se att det är inte bara några enstaka tusenlappar utan kanske rentav riktigt många? Hur många är det i förhållande till mastens pris? Tänk, det finns människor som med glädje köper en helt ny bil för flera hundratusen kronor och sedan klagar på att drivmedlet är dyrt. En full tank kanske kostar 8-900kr. Hur många fulltankar blir det för bilens pris?

Tänk på att de två viktigaste sakerna för dig är dels riggen och dels antennerna. Har du ordnat det bra för riggen? Varför då inte ordna det bra också för dina antenner? Dessutom kan du utgå ifrån att masten kommer du att ha i kanske 20-30 år (eller ändå längre). Men riggen kommer du kanske att byta efter bara några år, och sedan igen och igen, inte sant? Eller om du går och köper dig ett slutsteg för 40-50000 kronor, hur står då mastens pris i förhållande till det. Och varför köpa ett så dyrt slutsteg om du ändå bara har en mycket lågt sittande antenn? Det är inte alltid så självklart att i första hand titta på priset på en mast.

Kan man köpa en begagnad Mast?
Det brukar ofta finnas begagnade master till salu. Ibland säljs de genom muntlig spridning och då går de knappast att få tag på om man inte har sina öron i grannskapet, så att säga. Men vanligen brukar de dyka upp på säljsajter på Internet. Det är vanligt att man ser en och samma begagnade mast till salu om och om igen. I så fall bör man vara lite försiktig. Endera är priset för högt, och alla mastspekulanter inser det, eller så är det en komplicerad mastkonstruktion och därför svårsåld till den stora publiken. Men det brukar alltid finnas någon som slutligen köper den, förr eller senare, trots att det kan ta lång tid för säljaren att bli av med den. En och annan mast blir dock inte såld alls och blir istället liggande hos ägaren eller körs till skroten för materialåtervinningen. Man får någon krona per kilo om det är järn. En 1000kg tung stålmast betalar oftast åtminstone transporten till skrothandlaren.
Aluminiummaster finns också till försäljning som begagnade då och då. Väldigt ofta är de till salu därför att säljaren ska flytta. De är lätta att sälja bland annat därför att en köpare väldigt lätt kan lägga den på sin kärra eller på takräcket. En sektion av en aluminiummast väger ofta inte mer än kanske högst 20 kg om den är 3-4 meter lång. Jämfört med en stålmast som i värsta fall kan väga ända upp till 10 gånger mera lite beroende på hur den är konstruerad.

Hur ska man kunna veta om man ska ha en stålmast eller en aluminiummast?
Om det är så att man har en alldeles speciell åsikt om vad man vill ha så har man redan tänkt igenom sin särskilda orsak och letar efter en mast av stål eller om det är aluminium.
I huvudsak kan man säga att en stålmast vanligen kan anses som lämplig om man inte har plats för staglinor medan en aluminiummast oftast behöver stagas. Detta är naturligtvis ingen regel men ofta är det just så.

Varför finns det inte bara stålmaster om de nu är så bra?
Det finns flera orsaker till varför det finns master i lättare material än stål. En orsak som sällan nämns är att stålmaster för amatörradiobruk oftast är gjorda av gamla bilar, det vill säga återvunnet järn, men det är en ganska lustig iakttagelse egentligen därför att det inte spelar någon större roll. Men de som säljer aluminiummaster kan ibland framhålla detta för att låta påskina att stålmaster kanske inte är riktigt är lika ”nya” som aluminiummasterna som alltid är tillverkade av nyproducerad aluminium från smältverket.
En annan orsak är att aluminium ju faktiskt är väldigt mycket lättare än stål. Det skiljer så mycket att det till och med finns mastkunder som absolut inte kan tänkas sig en stålmast. Tänk dig att du ska sätta upp din nya stålmast och att du inte har någon som hjälper dig. Dina mastsektioner är tunga och du arbetar helt ensam. Vad tror du?
Men om du köper en aluminiummast som väger så lite att du kan bära två 3-meters sektioner, en i vardera handen, hur skulle inte det vara för ditt ensamarbete?
Ytterligare en orsak är att i många fall kan en aluminiummast vara billigare på flera sätt än en mast av stål. Dels är det transportkostnaden. Lastbilsfrakten kan bli dyr. Det är inte bara längden som räknas utan även vikten. Speditörerna väljer det alternativ som är dyrast när de debiterar dig fraktkostnaden.
En 9 meter hög aluminiummast kan väga runt 50 kg totalt medan en stålmast kan väga kanske 250 kg eller ändå mera. Aluminiummasten kanske du kan åka och hämta själv medan stålmasten antagligen fodrar lite mera planering än så.

Och sedan det här med att göra förändringar på sin mast. Du kanske vill ha någon speciell konstruktion som du vill ska sitta på din stålmast? Det är ingen bra idé att borra i en stålmast. Borrar du i mastens hörnben och de inte är homogena så får du rostanlöpning. Du kan inte komma åt att ytbehandla insidan av röret. En aluminiummast kan du borra i så mycket du vill. Det händer inget med materialet alls. En stålmast med homogena hörnben är dessutom den tyngsta modellen av stålmast. Den är heller inte så vanlig som amatörradiomast eftersom homogena stålmaster är gjorda så därför att de ska vara extra starka. Amatörradiomaster är gjorde som de är därför att de ska vara inte alltför dyra.

Kan en Aluminiummast vara lika stark som en mast av stål?
Aluminium är ett mjukare material än stål och kan aldrig bli lika starkt i en mast om konstruktionen är likadant utförd som stålmasten om man utgår från samma bredd och samma godstjocklek på alla delar.

Hur ska man kunna bedöma om man behöver en stålmast eller om det räcker med en aluminiummast?
Om du ska ha en 40 meter hög och helt roterbar mast med stora antenner i så ska du välja en stålmast. Det går naturligtvis med en mast i aluminium också men vad du behöver är en mast som är så styv som möjligt och gärna väldigt tung. Behovet är alltså väldigt speciellt. Det kommer att vara stora vikter som ska roteras och påfrestningarna åstadkommer slitage på materialet. Stål har den hårdaste ytan. En lika hög aluminiummast med samma antenner i skulle uppföra sig mera ”mjukt” och inte börja vrida sig (eller stanna) lika distinkt. När en stor antenn påbörjar eller avslutar en vridning så uppstår ett vridmoment i fästet mot masten. Om det då är väldigt många antenner som sitter längs med masten så blir summan av alla vridmomenten ganska stor. Då är det bra att masten är riktigt styv i konstruktionen, alltså en stålmast.

Om du vill ha en 20 meter hög mast med rotor i toppen och en eller flera Yagi-antenner så ”räcker det” med en aluminiummast. Det finns aluminiummaster som är mycket högre än så och det finns de som byggts till över 100 meters höjd, men inte för amatörradio.

Tänk så här: du ska köra offroad med en bil och du funderar på hur kraftig bil du behöver. Kanske köpa en gammal militär terrängbil? Eller en personbil med offroadegenskaper? Tja, hur ser det ut där du ska köra? Inne i stenig kuperad tät skog eller bara lite lätt kuperad terräng utan skog? Som du förstår så väljer du den bilen som passar dig bäst. Även om en militär terrängbil passar överallt. Du väljer personbilen antagligen.
Det är likadant med en mast. Du väljer den som passar dig! Om du inte absolut måste ha en stor och tung stålmast som kanske kommer att vara svårhanterlig för dig, så väljer du en aluminiummast istället därför att det går lika bra för det du planerat.

Vad handlar allt detta om som kallas konstruktion av fackverk och vad är det som är viktigt?
En fackverkskonstruktion går ut på att de så kallade tvärstagen, mellan hörnbenen, ska ta upp så mycket som möjligt av de olika krafterna som kan uppstå. Man skulle kunna säga att hörnbenen bara har en enda uppgift och det är att hålla tyngden från det som är ovanför. Helt sant är det inte, dock. Hörnbenen ska också hålla fast tvärstagen och de ska också hjälpa till att motstå böjningen som kan uppstå i hela konstruktionen. Det är alltså ett litet samspel mellan hörnbenen och tvärstagen.
Rent tekniskt är det faktiskt så att tvärstag enbart tar upp kraft i sin egen längdriktning. Kraften i ett tvärstag blir aldrig sned eller vinkelrät mot riktningen. Det är inte förrän kraften blir för stor för ett tvärstag, som det kan böja sig. Aldrig annars.
Den svagaste punkten på en mast, som inte är stagad, är foten. Det är här som hela påfrestningen, från masten och antennerna i toppen, levererar ett böjmoment. Däremot, om din mast är stagad så blir foten väldigt mycket mildare behandlad även om det är full storm!
En fackverkskonstruktion kan se olika ut på olika master. De sneda tvärstagen kan vara kompletterade med helt horisontella stag. Då är masten mera vridstyv, det vill säga den är starkare mot vridning. Skillnaden behöver inte vara jättestor men den är starkare. Det finns många master som enbart försetts med horisontella stag och helt saknar sneda tvärstag. Då är masten vridstyv men ganska mycket svagare för böjning.
Alltså bör en helt fristående mast vara kraftig i foten och ha kraftiga hörnben och stag, helst både sneda och horisontella.
En stagad mast behöver inte någon jättekraftig fot och den behöver inte ha kraftigare hörnben eller tvärstag än att den med marginal kan motstå de påfrestningar som dina antenner utgör för den.

Hur sätter man fast en mast i marken?
En mast ställer man endera på berg eller på ett betongfundament. Sådant här kan man göra både billigt eller dyrt helt beroende på hur man bär sig åt.
Det viktigaste är att om masten har en flat yta nedåt så ska det finnas en flat yta för den att stå på och att de bultar som håller mastfoten är av rätt dimension. Sådana här saker ska du fråga säljaren om. Han ska inte ens behöva fundera utan det ska vara kristallklara svar! Hur du bör göra och vad som krävs från din sida för att just din mast ska bli bäst monterad. Tänk på att om du köper en begagnad mast så är det inte alls säkert att du kan få reda på vad som krävs för att fästa den i marken. De flesta gör det arbetet lite på ”gehör”. Men om du köper en helt ny mast från en säljare så kan du ställa krav på informationen. En ganska stor fördel faktiskt.

Bergsfäste, som det kallas, brukar oftast bara bestå av några bultar som är nedborrade i berget. Möjligen behövs det någon liten klack också. Den gjuter du av betong som du blandar själv i ett kar. Fråga säljaren om det eller så funderar du själv. Bultarna som håller masten ska sticka upp tillräckligt långt över klackens yta för att muttrar eller motsvarande ska kunna dras åt. Många går till järnhandeln och köper ett par gängstänger av rätt dimension och hyr en bergborr för hålen. Några så kallade Kemankare sätts i hålen och bultarna härdas sedan fast.

Gjutet fundament är lite mera intressant att titta närmare på rent ekonomiskt. Här finns ett par fällor som din plånbok kan fastna i.

Storleken på ett sådant här fundament beror på om din mast ska vara fristående eller inte. Om den ska vara det så måste du gräva ett stort hål och det går åt mycket betong. Du ska dessutom armera betongen så den inte spricker. Betong är tungt. Den väger ungefär 2500kg per kubikmeter och det är ett hål som är 1x1x1 meter bara. En fristående mast brukar behöva flera kubikmeter. Ett så pass stort hål bör grävas med åtminstone en liten grävmaskin.
En mast som ska stagas behöver inte alls så stort hål eller så mycket betong. Den enda uppgiften som ett sådant fundament har är att se till så din mast inte sjunker och att den inte vrider sig. Oftast räcker det med en kubikmeter eller mindre.

Betongen kan du blanda själv om det är en mindre mängd. Tombola behövs då och en sådan kan du hyra för en väldigt billig peng, vanligen. Allt som sedan behövs är grus, cement och vatten. Plus ditt eget arbete förstås. Utan att gå alltför djupt in i blandningar och själva arbetet så ska ändå en plånboksfälla nämnas här. Det är cementfällan. Många byggvaruhus annonserar stort och brett om att du ska köpa färdig betong av dem. Det är säckar med en färdig blandning av grus och cement där du bara behöver tillsätta vatten. Fiffigt rent praktiskt men tokigt ekonomiskt.
En sådan säck brukar inte kosta mycket mera än kanske en 50-lapp men det blir inte mer än kanske runt 10-14 liter färdig betong.
Om du istället köper säckar med ren cement så kostar de dubbelt så mycket men på en enda säck får du nu istället bortåt 60-70 liter betong när grus och vatten är tillsatt. Grus köper du en sort som kallas ”0-40” (noll-fyrtio). Vatten har du redan i din trädgårdsslang och slitna arbetskläder hittar du säkert någonstans. Räkna med att du får slänga de kläderna när fundamentet är klart! Inga finskor heller! Detta är ett slaskigt arbete men gör du rätt så har du fått ditt betongfundament riktigt billigt.
En kubikmeter färdig betong behöver ungefär 13-16 säckar cement i 100kr-klassen och med byggvaruhusets färdigsäckar kan du behöva bortåt 80-90 säckar i värsta fall. Ja du läste rätt!
Det kan alltså bli bra mycket dyrare med färdigsäckar. Vad gruset kostar frågar du lokalt. Blanda måste du göra oavsett vilken cementtyp du väljer så en Tombola måste du ha.

Men du kan också köpa helt färdig betong som levereras hem till dig med bil. Detta är den andra plånboksfällan. Det är nämligen så att om du beställer en kubikmeter så får du betala för en mycket större volym. Om du vill ha hela minimivolymen eller inte, det bestämmer du naturligtvis själv men det är inte så trevligt att få en jättehög med betong liggande på gräsmattan till ingen nytta. Ofta är minimivolymen 4 kubikmeter men det finns leverantörer som vill leverera minst 10 kubikmeter. Din ensamma lilla kubik är då väldigt liten. Om du har grävt för en fristående mast så behöver du självklart mera men kanske inte hela minimivolymen.
Orsaken till att betongleverantörerna säger att det är en minimivolym är att de normalt inte kan blanda småmängder. Den överskjutanden mängden, dvs det du inte vill ha, måste de göra någonting med. Alltså får du betala för det. Ta kontakt med en betongleverantör och prata med dem. Om du har tur så kan du få ordnat det så att när de vid något tillfälle har levererat betong till någon annan så kan de ha en liten ”slatt” över och den kan de då köra till dig och tippa i ditt hål. Då kan du få ett riktigt bra pris. I alla fall ibland. Ring och prata med närmaste leverantör!

Tänk dock på att om du ska ha staglinor i din mast så måste du ha markfästen till staglinorna också! Kanske gräva hål och fylla i betong där också? I så fall kanske det kan löna sig med färdigblandad och utkörd betong i bil? Räkna på volymer och lyssna efter pris! Tänk noga på vad du gör så undviker du att det blir dyrare än du tänkt dig.

Färdigtillverkade betongfundament kan man också köpa. Det går utmärkt att vända sig till ett betonggjuteri med en liten enkel skiss och berätta vad man behöver. Hålet gräver du och sedan väntar du på fundamentet. Det levereras hem till dig på lastbil och sätts i ditt hål. Ditt problem blir nu att se till så att det blir helt rakt. Du löser säkert det men du hade inte haft något sådant problem om du fått våt betong nedhälld i ditt hål därför att då blir ytan alltid rak. Också något att tänka på?
Men detta kan bli riktigt otäckt dyrt. Det finns fall där ett litet färdigfundament har slutat på fyrsiffrigt belopp. Så fråga först innan du uttalar orden ”jag beställer ett sådant” hos säljaren!

Det blev alltså tre stycken plånboksfällor och inte två…

Behöver man ha en teleskopisk mast?
Om du har många antennexperiment planerade så är det en stor fördel för dig att lätt kunna komma åt mastens topp. Har du inga experiment du vill genomföra så är det mindre viktigt att nå masttoppen i tid och otid. Då kan det räcka att du ibland hyr en så kallad Skylift. Tänk bara på att en sådan maskin inte riktigt kan köras hur som helst. Läs säkerhetsinstruktionerna som följer med den!

En stålmast är alltid svårhanterlig om den ska fällas medan en aluminiummast är mycket lättare att hantera. Det är så stor skillnad att du skulle kunna hantera en 20-26 meter hög aluminiummast helt ensam om du planerat allting i förväg och har rätt utrustning och förutsättningar.

En fast monterad mast som är fällbar är alltid det billigaste alternativet!

Ett annat alternativ är en teleskopisk mast och då blir det knappast en aluminiummast. Det finns naturligtvis teleskopiska master i Alumnium men de är lite sällsynta. Det finns flera orsaker till det. För det första är det priset. Om den är tillverkad i Stål så är den billigare. För det andra är det vikten. En teleskopisk konstruktion sänks ned av sin egen tyngd, plus det som sitter monterat i toppröret. Eftersom Aluminium är en mycket lättare konstruktion så kan en sådan få lite grand av ett ”eget liv” om den ska sänkas ned medan det blåser. En stålmast vill väldigt gärna teleskoperas ner av sin egen vikt även om det blåser lite grand.

Det finns radioamatörer som säger ”jag ska ha en teleskopmast därför att då kan jag veva ner den om det blir storm”.
Det är mycket kloka ord. Men det finns ett problem med det resonemanget, tyvärr.
En teleskopisk stålmast är väldigt tung att veva upp. Det tar lång tid och det är faktiskt inte alls ett arbete som är befriat från svettning och andfåddhet. När den ska vevas ner behöver man inte anstränga sig lika mycket men den där veven som sitter på vinschen, den måste vevas i alla fall! Det är många varv. Väldigt många. Alltså, hur många gånger kommer denne kloke radioamatör att veva denna mast ner och upp igen? Och förresten, är det helt säkert att han kommer att vara hemma och kan veva ner den innan det börjar att storma? Det går inte att göra medan man är på arbetsplatsen. Kanske flera mil hemifrån. Orden var kloka men inte så praktiska mitt i verkligheten. Naturligtvis kan en sådan mast förses med en elektrisk vinsch. Men den kloke radioamatören måste fortfarande vara hemma när det händer. Det finns exempel på de som inte varit hemma när de borde ha varit det. En sådan mast som står nära ett bostadshus kan få för sig att göra hembesök. Genom taket. Och det har hänt.

En teleskopisk stålmast måste stagas ordentligt om den inte helt säkert kan sänkas ner före en kraftig storm. Beroende på utförandet, standardmodell eller så kallad Heavy-Duty, så kan två stagvåningar krävas. En standardmodell är lite klenare än HD-modellen och kräver två våningar. HD-modellen kan gott och väl, i de flesta fall, klara sig med stagning i toppen. Självklart finns det de som klarat stormar utan att vara stagade över huvud taget. Men även en mastägare behöver en lugn och trygg sömn trots att vinden tjuter kring knutarna. Och i masten. Stagning är klokt.

En teleskopisk aluminiummast råder under minst samma villkor om stagning som en stålmast med den skillnaden att den är mycket enklare att veva ner och sedan upp igen. Däremot måste den vevas ner i mycket god tid innan det börjar blåsa för mycket.

Det finns ett alternativ till teleskopisk mast för den som vill kunna få ner antennerna till marknivån!
Man måste inte fälla en mast för att komma åt sina antenner. Man kan ha en Hiss eller Släde som det också kallas. Det är en konstruktion som sitter ungefär som en hylsa kring masten och sedan lyfts upp av en vajer som sitter över masttoppen. Vajern manövreras sedan av en vinsch som är monterad i lagom höjd vid mastens fot.
På det här viset behövs heller inte större utrymme kring masten än att antennerna kan få plats när de hissats ner. Men fortfarande måste man ta hänsyn till hur mycket det blåser därför att när hissen börjar sänkas ner så slackar de staglinor som är fästa i hissen och har som uppgift att fungera som staglinor för hela masten.
En standardhöjd för en sådan här så kallad Hissmast är cirka 12 meter. Inte så högt men väl så lämpligt för alla band från 20mb och uppåt i frekvens. Det går ofta att få en högre mast med hiss. Då behöver man ha en stagvåning mitt på masten och då löper själva hissen utanpå dessa linor som naturligtvis måste vara avtagna från sina markfästen. Det finns hissmaster för ända upp till 24 meters höjd.
Priset är ganska högt för denna typ av mast och en helt komplett 12m hissmast kan kosta bortåt 50-60000 kronor. Bekvämlighet kostar pengar, precis som alltid här i livet.

Väldigt många radioamatörer börjar sin ”mastbana” med att sätta upp en 9-12 meter mast och kompletterar den senare med en Hiss. Det är ett billigare alternativ åtminstone för stunden. Men en hiss passar endast den mast den är konstruerad för. Fråga en säljare!

Alltså:
Köper du en begagnad fast stålmast så är det bra om du är händig och möjligen svetskunnig.
Köper du en begagnad aluminiummast bör du kontrollera den så den är riktig och komplett.
Vill du ha en begagnad teleskopisk stålmast så är den svårfunnen, väldigt tung och alla vajrar och vinschar kan behöva bytas.
Vill du ha en begagnad teleskopisk aluminiummast så är den mycket sällsynt och dyr.
Köper du en ny mast kan du ställa krav på säljaren och du får hjälp.
Köper du en fast mast så kan du senare komplettera den med en Hiss.

 

Lycka till med dina mastplaner!

73 – Bengt SM6FUD