Köpa NY radio

Det är en djungel med radiomodeller om du inte redan på förhand har bestämt dig för exakt vilken du vill köpa eller kanske har svårt att bestämma dig.
Särskilt som nybörjare är det väldigt frustrerande att titta på alla bilder och kanske till slut blanda ihop allting. Det kan sluta med att man helt enkelt ger upp och inte alls köper någonting.

Även den erfarne kan känna sig lite villrådig ibland. Ingenting konstigt alls. Det kan vara så att man funderat en tid på att köpa en helt ny radiomodell men inte riktigt satt sig in i vad de olika modellerna innebär eller vad de kan.

Det finns många radioamatörer som absolut vill ha den senaste modellen när den kommer ut. Ungefär som årsmodellerna på bilar. Då brukar det vara ett enkelt beslut: den senaste modellen.
Nya radiomodeller kommer ut varje år från de flesta kända tillverkarna och oftast brukar de presenteras på radiomässor och andra utställningar. Även på Internet skrivs det mycket om sådana här riggar. Man ska bara aldrig tro på vad som skrivs där innan en ny radiomodell har blivit ett faktum från tillverkarens sida sett. Det florerar ofta förhandsrykten och ibland till och med rent nys.
Men det är ändå så att den som följer med i radiofloran har lättare att veta vad som ska köpas.

Men om man nu inte följer med i utvecklingen av nya riggar? Eller man kanske är nybörjare? Man måste ju inte vara tvungen att köpa en begagnad rigg bara för det! Eller hur?

Därför ska vi titta lite på hur man kan fundera kring ett beslut inför en sådan affär och vad man bör tänka på.

Pengarna  –  den eviga frågan om vad som är dyrt och inte
1. Hur mycket pengar vill du spendera? Skriv ner en siffra på ett papper och bestäm dig för att det ska få lov att kosta 10% mera än den siffran. Men inte mer än 10% över siffran!
Varför göra så här? Varför inte bara bestämma en siffra och hålla sig till den?
Jo, därför att det kan finnas något tillbehör som du också ”råkar behöva”. Eller så blir du så sugen på den modellen som kostar den extra lilla pengen mera. Marginalen är bra att ha.
När det handlar om pengar så är det två faktorer som styr dig: tillgången på pengarna och ren psykologi. Hade det inte berott även på psykologi så hade det inte funnits människor som köper på sig för mycket. Eller hur?
Ge dig själv en 10%-ig marginal!
Om du nu råkar hitta en rigg som du tycker passar dig och den ligger under marginalen så väljer du den. Utan att spendera de extra 10%. De pengarna ska du försöka spara på. Kom bara ihåg att om du inte själv kan åka till säljstället och hämta din rigg så kostar frakten pengar!

2. Köper du dyrt eller köper du billigt? Kan du ens veta det? Hur tar du reda på vilket?
Jodå, det går att hitta de svaren!
Först börjar du med punkt 1 ovan. Din budget, alltså. Vad får det kosta? När du vet det så tittar du på vad de olika säljarna har för priser. Jämför dem! Nöj dig inte med ett ”äsch, det blir bra” utan jämför. Det är ganska lätt att göra. Internet ger dig oftast all information du behöver. Oftast! Inte alltid! Det kan ju vara så att det finns något specialerbjudande eller en priskampanj!
Tänk också på att Internet ger dig möjligheten att handla var som helst i hela Europa. Du måste inte handla i Sverige. Tull finns inte längre inom Europa. Inte på någonting! Det är däremot olika fraktpriser. Längre bort = vanligen betydligt dyrare frakt. Det kan också vara besvärligt med garantiärenden längre fram. Dyr frakt för dig åt andra hållet och dessutom kanske du måste ringa och prata med dem? Därför att garantireparationen inte blev som du ville. Det kan uppstå missförstånd! Ja, mycket kan hända. Därför är det alltid bäst att köpa sin rigg från ett säljställe som du vet att du kan tala med. Från ett säljställe du har förtroende för.
Men blir det billigast då? Nej, antagligen inte. Antagligen blir det dyrare för dig att köpa din rigg i Sverige. Varför? Jo därför att vi har 25% skatt i Sverige. T ex i Tyskland är det bara 19%. Det är den skatt du måste betala på det du köper. Det betalar du direkt när du handlar. Det är momsen. Det är ingenting som säljaren tjänar. För honom ska de momspengarna skickas vidare till landets skatteverk.
Alltså är en och samma vara, som säljs i Sverige eller i Tyskland, automatisk olika dyr? Ja!
Men det finns de här i Sverige som försöker konkurrera med de lägre priserna utomlands. Leta reda på ett sånt säljställe! Det är dit du ska vända dig i första hand, eller hur?
Tänk nu på att med ett lägre pris så kan det finnas andra saker som du ”får bjuda till med” från din sida. Exempelvis kanske du måste betala i förskott? Men det brukar man ju göra på Internet i alla fall så det bör inte stoppa dig. Det kan också vara så att din rigg inte finns i lager. Hålla dyra apparater i lager är jättedyrt för ett säljställe och då går priserna upp. Var beredd på att acceptera leveranstid för att du ska få ett lågt pris! Inget konstig alls egentligen. Hur ofta kan man gå in i en bilaffär, betala och köra därifrån med den helt nya bilmodellen bara några minuter senare? Leveranstid är ingenting märkligt alls. I alla fall inte om det är ett bra pris, eller hur?

3. Hur hittar du ett bra ställe att handla ifrån då? Du har redan hittat det.

Vilket fabrikat av radio ska du köpa?
1. Om du känner extra mycket för något fabrikat, det finns ju flera, så titta extra mycket på just det. Det är ju till dig själv du handlar, ju! Du får lov att vara så kräsen. Det är helt okej!
2. Du måste inte välja ett visst fabrikat! Det finns så många att välja emellan: Alinco, Icom, Yaesu, Kenwood, Ten-Tec och så vidare. Alla får du garanti på och alla kan egentligen ungefär detsamma. Om du inte känner dig dragen till något särskilt fabrikat så är det helt andra faktorer som bör styra ditt köp!
3. Det där med prisskillnader mellan Sverige och t ex Tyskland, gäller det alla fabrikaten? Ja!
4. De olika fabrikaten kan ha olika funktioner som de är ensamma om. Tänk på det om du vill detaljstudera de tekniska finesserna.

Nu har vi klarat ut pengarna och fabrikaten.
Så låt oss nu titta på andra faktorer:
1. Vilka amatörradioband är viktigast för just dig?
2. Måste du ha 6mb? 2mb? 70cmb? Eller räcker det med 160-10mb?
3. Vill du ha en rigg att ställa på bordet hemma? En rigg som du vill bara ska stå där?
4. Vill du kunna bära med dig riggen?
5. Vill du kunna använda den i bilen?
6. Måste den kunna kopplas direkt till stickuttaget? Alltså 230VAC?
7. Måste den kunna kopplas till ett bilbatteri? Alltså 13.8VDC?
8. Måste den ha en inbyggd antennavstämning? Alltså en så kallad AT?
9. Ska den ha dubbla mottagare?
10. Är du okej med en rigg som har displaymenyer istället för rattar och reglage?
11. Hur noga är du med att mottagaren har bra prestanda? Alltså är duktig?

 

Diskussion kring punkterna ovan:

1. Vilka amatörradioband är viktigast för just dig?
Det här kan vara svårt att svara på. Många radioamatörer har ett eller ett par absoluta favoritband. Men om det är så att du inte alls är intresserad av banden som är kortare än 10mb så kan du ju faktiskt välja precis vilken kortvågsrigg som helst! Alla har 160-10mb.

2. Måste du ha 6mb? 2mb? 70cmb? Eller räcker det med 160-10mb?
Precis som i förra punkten så har alla kortvågsriggar 160-10mb så om det räcker för dig så har du stor valfrihet. Men om du nu vill ha också 6mb så finns det några enstaka riggar som faktiskt inte har det bandet. De är inte många men du bör se upp med detta och läsa på om just den saken så du inte fastnar för en rigg som saknar 6mb. De två andra banden, 2mb och 70cmb, finns däremot inte på så många modeller. Här bör du också hålla ögat öppet och ta reda på vilka riggar som klarar de här banden. Förr i tiden var det oftast så att 2/70 var särskilda riggar som inte alls klarade 160-10mb. Numera brukar det vara svårt att hitta sådana riggar. Nu är det istället så att de som kan 160-10mb kan ibland även 2/70. Oftast är det små riggar som har hela spektrat av band från 160mb ända upp till 70cmb. Det kan vara sådana som man vanligen kallar för mobilriggar. Förr kallades de för kombiriggar och var väldigt speciella. Det har dock kommit lite större riggar, på senare år, som faktiskt också kan alla banden upp till 70cmb. Men det är ett smalt utbud, vanligen. De riktigt stora riggarna brukar normalt enbart klara 160-6mb.

3. Vill du ha en rigg att ställa på bordet hemma? En rigg som du vill bara ska stå där?
Det här är en fråga som hänger ihop väldigt mycket med de ”radiokänslor” man har inom sig och även hur en rigg ser ut. Många tycker det är helt i sin ordning att ställa en liten mobilrigg på bordet i radiorummet och kör med den. Andra kan inte ens tänka tanken att ha en stor bordsyta tom och en pytteliten rigg stående där. Kanske displayen är för liten, den kanske är svår att se när man lutar sig mot stolens ryggstöd? En stor display är naturligtvis lättare att övervaka. En stor rigg alltså?

I små riggar är allting smått! Allting, även på insidan. De är tillverkade för att tilltala de som vill ha just en liten rigg. De är inte tillverkade för att fylla ut ett helt radiobord. Om du inte bryr dig om detta med en tom bordsyta och en liten rigg så kan du välja vad som helst. Stor eller liten rigg. Men om du som så många vill ha en rigg som ”fyller ut” och är lättare att betjäna, med fler rattar och reglage, så bir det automatiskt en stor rigg.
Då bör du istället titta på designen av frontpanelen och hur displayen fungerar. Du kanske rentav är ganska noga med just detta? Då bör du också titta på vilka färger riggens frontpanel har och vilka färger det finns i displayen! Tänk på att en större rigg, eller en riktigt stor, kan vara en rigg som du kommer att ha i många år framöver. Kanske flera decennier! Då är det verkligen på sin plats att du är riktigt noga, inte sant?
Sitter volymreglaget på ”rätt sida” för dig? Är VFO-ratten behagligt stor? Är det lätt att byta band? Ja, själva ergonomin är nu plötsligt bland de viktigaste sakerna för dig. Du ska ha riggen länge och vill väl känna dig nöjd i många år? Antagligen kan du inte hitta det mest ideala om det är så att du har väldigt bestämda åsikter om allting, utan du får stryka på foten kring någon eller några detaljer. Alla tycker vi väl lite olika? Bland alla modeller av riggar kanske det inte finns någon rigg som är din själsfrände på eterresan? Men du kan nog komma ganska nära om du är finsmakare och noggrann.

Om du istället var okej med den stora bordsytan och en liten rigg så är det i alla fall viktigt att du tänker på att det här med displayen och manövreringen av alla funktioner blir bra. Det finns många exempel på svårigheter med småriggar. T ex en så enkel sak som uteffekten. För att ställa om mellan högeffekt och lågeffekt kan du vara tvungen att trycka på flera olika knappar. Medan du är där inne bland menyerna och trycker dig fram och tillbaka så kanske frekvenspresentationen försvinner under tiden? Vill du ha det så? Allt handlar ju om att man vänjer sig, självklart. Låter ljudet bra? Eller behöver du ha en större högtalare? Du kanske kan klara dig med hörlurar? Ljudet i små högtalare kan aldrig bli detsamma som i stora, som på stora riggar. Därmed inte sagt att en stor rigg per automatik har ett bättre ljud än en liten rigg! Men vanligast är att den har just det.

Små riggar brukar inte ha något inbyggt nätaggregat som de stora vanligen har. Därför behöver du ett separat nätaggregat till en liten rigg. Det är ytterligare en sak som kan fordra lite betänksamhet eftersom en del nätaggregat är inte bara klumpiga utan de kan dessutom väsnas. Det kanske finns en fläkt eller de kanske stör din mottagning eftersom det är ett switchat nätaggregat? Alla sådana stör inte men det finns de som gör. Då behöver det stå en bit ifrån riggen. Det kan också vara nödvändigt med en separat jordning mellan riggen och nätaggregatet.

En stor rigg har väldigt många fördelar framför en liten. Eftersom du tänker dig att den ska stå i sitt majestät hemma på radiobordet så finns det egentligen ingen gräns annat än bordets storlek. Vikten förstås, men till och med en riktigt stor rigg väger knappast mer än cirka 25-30 kg.

En betydligt viktigare fråga är antennerna du kommer att ansluta till din rigg. Det är nämligen ofta så att en liten rigg också är ”liten” i mottagaren. Det handlar om mottagarens prestanda nu. En stor rigg har vanligen mera muskler och kan bättre hantera starka signaler än en liten rigg. Naturligtvis är det inte självklart så att en liten rigg är sämre än en stor, men det brukar vara så. Det högre priset en stor rigg har jämfört med en liten antyder ju någonting och det handlar då inte om att det är mera plåt- eller plastdelar i den stora riggen utan det handlar om att i en stor rigg finns mer plats för inbyggnad av komponenter, kretskort och så vidare. Helt enkelt mera mottagare.

Om en jättestor antenn kopplas till en liten rigg och bandet man lyssnar på kryllar av jättestarka signaler så kan man, rent generellt, säga att det låter inte lika bra som i en stor rigg. Oavsett högtalaren du använder att lyssna på eller vilka hörlurar du har.

Radioamatörer emellan: en stor antenn fordrar en stor rigg.
Med stor antenn menar man en radiomast som är minst 18-20 meter hög och en riktantenn som har minst 5-6 element. En enkel Dipol-antenn, en G5RV eller Windom-antenn räknas som små antenner. Om än välfungerande i sig.

4. Vill du kunna bära med dig riggen?
Många vill kunna transportera sin rigg. Kanske mellan bostaden och sommarstället? Det här är ganska vanligt. Välj en mindre rigg till det. En stor rigg går självklart fint att bära på också men du kommer att ledsna bärandet. Det är också både lättare och värre att tappa en stor rigg än en liten! Den stora riggen har kanske fördelen att den har ett inbyggt nätaggregat medan den lilla fordrar att du bär både riggen och nätaggregatet. Många har ett extra nätaggregat stående på sommarstället och slipper då bära på ett sådant. Det står kanske ett hemma också.
Field Day är en trevlig aktivitet som också kräver att man forslar runt på sin rigg. Eller husvagnen. Tänk igenom detta så du inte köper en för stor rigg.

5. Vill du kunna använda den i bilen?
Mobil radiotrafik om somrarna är vanligt. Vi går inte in här på vad trafiksäkerhetsverket anser om uppmärksamheten i trafiken utan vi ska bara titta på mobiltrafiken ur riggens perspektiv, och ditt. En rigg som är mobil bör vara liten. Det är inte mycket plats i bilen, eller hur? Ändå finns det de som har en lite större rigg, som kan drivas på 13.8VDC, och ställer den i passagerarsätet eller på golvet nedanför. Har man bara en enda rigg så går det alltså att använda den både hemma och i bilen. Det enda som är en förutsättning här är att den kan drivas från bilbatteriet. Men normalt har man en så kallad mobilrigg. Alltså en fysiskt liten rigg. Många radioamatörer har en stor rigg hemma och en mobilrigg i sin bil.

Du bör tänka på inbrottsrisken i bilen! Försäkringsbolagen ersätter normalt inte så kallad ”Kom-radio” som inte är fast monterad i ett fordon. Om din rigg ligger löst i bilen säte och den blir stulen så blir det en fajt med försäkringsbolaget som ganska säkert slutar med att du blir utan ersättning oavsett riggens ålder. Den var ju inte fast monterad och därför hörde den inte till fordonet. Detta har hänt många genom åren.

En mobilrigg har ofta en löstagbar front, ett så kallat delat montage, så att du kan ta med dig frontpanelen när du lämnar bilen. Många har glömt det och då blivit av med frontpanelen medan resten av riggen sitter kvar i bilen var den nu är monterad. Inte sällan är det så att lösa frontpaneler är väldigt dyra att köpa extra. Om det alls går att köpa lösa sådana. Det är inte helt säkert.

6. Måste den kunna kopplas direkt till stickuttaget? Alltså 230VAC?
och
7. Måste den kunna kopplas till ett bilbatteri? Alltså 13.8VDC?
På något vis måste din rigg ha strömförsörjning. Det går ju inte att undvika. Måste det då vara ett nätaggregat? Nej! Det går självklart utmärkt att använda ett bilbatteri inomhus. Men det finns risker då. Det man först och främst tänker på är att ett bilbatteri tar ju slut så småningom. Det måste laddas. När man laddar en blyackumulator bildas det vätgas. Det är en gas som kan explodera. Inte trevligt alls. Om du planerar att använda ett bilbatteri så ska du planera ventilationen! Sedan är det detta med batterisyran. Du bör ha ett bilbatteri som är tillslutet dvs tätt så att det inte finns någon risk att batterisyran kan läcka ut. Helt täta batterier brukar heller inte läcka vätgas. Kolla upp de här sakerna innan du bestämmer dig för att driva din rigg enbart från ett batteri.

En rigg som har en uteffekt på 100W brukar i sändningsläge dra 20-22A från 13.8VDC. Ett bilbatteri håller länge men inte hur länge som helst. I mottagningsläge är det inte ovanligt med cirka 1A. Ta reda på hur mycket ström riggen drar!

En helt annan sak, som man oftast inte alls tänker på, är jordningen. Ett bilbatteri är inte jordat. Nu handlar det om jord i förhållande till antennen. När du sänder kommer det elektromagnetiska fältet att omgärda både dig och din rigg samt bilbatteriet. Det är väldigt lätt att få så kallade RF-problem som kan visa sig som blinkande display i riggen eller hemskt distorderad audio vid sändning. Bilbatteriets minuspol måste jordas till ett så kallat jordspett. De flesta formerna av RF-problem försvinner då. Alltså måste du ha en elektrisk kontakt med den fysiska jorden utanför ditt hus, eller om det nu är en husvagn eller liknande. Om det är ett hus så bör du kanske istället faktiskt välja en rigg som går att driva direkt från 230VAC. Det underlättar mycket, inte sant?

Men om du nu väljer en rigg som bara går på 13.8VDC och inte vill använda ett bilbatteri? Då får det bli ett separat nätaggregat. Det finns en uppsjö av sådana att välja mellan. De är vanligen så kallade switchade aggregat. Det betyder att de är ganska små trots att de kan leverera all ström som din rigg behöver men det kan också betyda att de eventuellt stör din mottagning pga switchfrekvensen som kan vara 20-60kHz och därför, i många fall, orsakar spurioser över amatörradiobanden. Ta reda på vilket nätaggregat som du tror passar dig. Vi går inte in på dem här.
Ett nätaggregat som har en så kallad fulltransformator stör inte din mottagning. Men sådana aggeragat är tunga och större än de switchade. De kan dessutom vara dyrare. Men de är vanligen bäst för din rigg.

8. Måste den ha en inbyggd antennavstämning? Alltså en så kallad AT?
Behöver du en antennavstämning verkligen? Det är inte alls säkert! Förr i tiden hade riggarna rör i sändaren och där stämde man av ”utgången” innan man började sända. Man kunde då justera anpassningen till antennen. Om man på den tiden hade en antennavstämning så brukade man mena att man hade en Matchbox och en stegmatad antenn. Alltså ingen koaxialkabel. Med en sådan utrustning kunde man stämma av en antenn som inte alls var gjord för det band man ämnade sända på.

En modern ”AT” motsvarar den antennanpassning man gjorde på den gamla tiden utan Matchbox. Alltså missanpassningar upp till cirka 1:3. Det motsvarar en impedansvariation på 15-150 ohm i ett antennsystem.

Moderna riggar har en nominell utgångsimpedans på 50 ohm. Om antennen är missanpassad så skyddar riggen sig själv genom att dra ner uteffekten i förhållande till missanpassningen. Då är det på sin plats att ha en AT inbyggd. Men bara för att riggen nu är anpassad till antennsystemets matningsimpedans så innebär inte det att antennen blir bättre utan den är som den var innan. Det är bara din rigg som nu tror att det är 50 ohm i antennen. Tänk på att någonstans tar den reflekterade effekten vägen! Den går inte ut genom antennen! I värsta fall strålar nu din koaxialkabel istället som en del av antennsystemet och medför helt andra olägenheter.

Rent generellt brukar man dock säga att en AT som anpassar på samma vis som gamla tiders sändare, det är helt okej. Det är när missanpassningen blir större än 1:3 som det kan bli allvarliga problem med en AT om den lyckas stämma av ändå. Det finns externa antenntuners att köpa som klarar bra mycket mera missanpassning än 1:3.

Tänk mer än en gång innan du köper en sådan! Det är ju faktiskt antennen det beror på! Varför inte ändra på den istället?

Är det bra att ha en AT i riggen? Ja!
Är det nödvändigt att ha en AT i riggen? Nej!

9. Ska den ha dubbla mottagare?
Dubbla mottagare är lyx. Orsaken till att ha en extra mottagare i en rigg kommer från början ifrån att stationerna förr i tiden inte alltid låg på samma frekvens som man själv sände på. Man brukade inte flytta sin sändarfrekvens pga risken att komma bort i andra änden. Man flyttade därför hela tiden på mottagarens frekvens. Då fordrades det att man kunde göra så. Man uppfann då RIT eller CLARIFIER. Det är en funktion som låter dig flytta på mottagarens frekvens utan att du flyttar på sändarfrekvensen. RIT betyder Receive Incremental Tuning. Det brukade handla om en avvikelse för mottagaren med sändarfrekvensen plus minus 10kHz. Det räckte mer än väl. På den tiden.

De radioamatörer som ägnar sig åt att köra DXpeditioner behöver mer än dessa 10kHz. Väldigt mycket mera. Därför finns riggar som har två VFO’er som brukar kallas A och B på frontpanelens reglage. Men det är också så att när man kör SPLIT, som detta kallas, så kan man behöva lyssna på sin egen sändarfrekvens! Alltså dubbla mottagare. Här är hela orsaken till detta och därför kan det kallas för lyx. Det är normalt nuförtiden att ha två VFO’er men det är inte alla riggar som har dubbla mottagare.
Bland de riggar som har dubbla mottagare så är det bara ett fåtal som har två helt oberoende mottagare. Det innebär att man kan lyssna på två helt olika band samtidigit med de båda mottagarna. Sådant kostar mycket pengar! Behöver du det? Det finns många som kör contest som utnyttjar just detta på ett mycket sofistikerat och skickligt vis. De behöver det.

Dubbla mottagare bra att ha? Ja!
Är det nödvändigt med dubbla mottagare? Nej!

10. Är du okej med en rigg som har displaymenyer istället för rattar och reglage?
Här handlar det om tillvänjning. Det handlar också om hur konsekvent man är och att ditt minne är bra. En liten rigg har en liten frontpanel. Då får det inte plats så många rattar och vred. En stor rigg har mycket plats för dem. Ändå finns det stora riggar som också har menyer men då brukar det bero på att man ska kunna ändra på vissa inställningar mer eller mindre en gång för alla. På små riggar måste man ofta gå in i menyerna och ändra så fort det är någonting annat än frekvensinställning eller volym det handlar om. Tänk igenom det här noggrant innan du köper ”den där gulliga lilla radion som är så näpen med sin vackra display”. Det kan bli en huvudvärk för dig. Somliga riggar är ”värre” än andra.

11. Hur noga är du med att mottagaren har bra prestanda? Alltså är duktig?
Nu är vi vid den känsligaste frågan! Det här är en svår nöt och beror på många olika faktorer. Rent generellt så säger man att mottagarens prestanda är det viktigaste av allt hos en rigg. Men det är inte en komplett sanning därför att det finns många saker som spelar en avgörande roll. T ex en stor rigg med kolossalt fina prestanda kan aldrig göra en dålig antenn bra. Om alla signaler är svaga och svåra att höra så kan naturligtvis en jätteduktig mottagare ”fiska fram” dem och du hör dem. Men det kan vanligen vilken rigg som helst därför att det handlar bara om två saker: känslighet och brusgolv. En liten rigg har oftast ett högre brusgolv än en stor. Men tyvärr är det så att det finns stora riggar som också har ett förhållandevis högt brusgolv så därför beror det inte på riggens storlek eller pris. Alltså när antennen dålig.

Åt andra hållet i tankegången så tänker vi oss en bra antenn och en dålig mottagare. Det blir mest smörja och kaos. En dålig mottagare blandar ihop alltsammans och pressar ut ljudet i din högtalare. Du får då på egen hand sortera isär och identifiera det du vill höra.
Från en stor antenn är signalstyrkan på de mottagna signalerna självklart mycket starkare än från en dålig antenn, inte sant? Då är det logiskt att en bra mottagare är rätt väg att gå. Sådant kostar pengar. En liten rigg har vanligen inte tillräckligt bra prestanda för att kunna sortera isär jättestarka signaler trots att du använder alla de fantastiska finesserna som DSP, Digital Signal Processing, och andra valbara filter. Det finns en rad exempel på små riggar som spelar musik på t ex 15mb när det blir bra konditioner. Den musiken finns inte alls på det bandet utan kommer från jättestarka sändare som ligger på helt andra band. Det blir problem för den lilla riggen. Orsakerna är flera men huvudsakligen beror det på antalet mellanfrekvenser i mottagarkedjan. Det uppstår ofrivilliga blandningsprodukter och överhörning mellan förstärkarstegen.

En liten rigg ska du inte ställa så stor krav på i prestanda annat än hög känslighet i mottagaren och en ren signal ut ur sändaren. Alla riggar har de modulationssätt som du vill ha och de har också möjlighet att förändra den inkommande signalen i mottagaren på olika vis, bl a med hjälp av DSP.
Sändarsidan levererar den effekt den ska och de som lyssnar på dig kan höra vad du säger. Talkompressor och andra inställningsmöjligheter för modulationen finns på de flesta modellerna.
Dock, och detta kan vara av intresse, är det många gånger så att de små riggarna utvecklar olika mycket värme. En liten rigg som blir väldigt varm jämfört med en annan kan komma att ge termiska funktionsproblem längre fram i tiden. Välj gärna en liten rigg som du på förhand vet inte hör till de som blir varmast.
Vid sändning ska mycket värme kylas bort och normalt är det en fläkt som ska sköta om det. Hur låter den då? Klarar den att kyla effektivt? Tänk på att i mottagningsläge endast så drar också en liten rigg bortåt 1A och det genererar också värme. Hur mycket drar den riggen du tittar på?
Man säger också gärna att varm elektronik har kortare liv. Det är till viss del sant men elektronik klarar vanligen att bli så varm att du inte kan hålla handen kvar.
Om du monterar en mobilrigg i ett tätt utrymme i din bil så bör du utgå ifrån att du kommer att få problem! Viktigt!

Men om du inriktar dig på en stor rigg så bör du ställa lite krav. Dels därför att priset redan från början ”drabbar” din plånbok och dels därför att det finns stora riggar där tillverkaren ”lägger krutet” på kanske sådant som inte du är intresserad av. Ett sådant exempel är en stor dyr rigg som har kraftiga nyckelknäppar vid CW-körning. Krutet är lagt på SSB. Eller, en DSP som är effektiv på SSB men förvränger signalen på CW. Krutet på SSB. Eftersom CW-kunskaperna inte längre är ett krav för amatörradiocertifikatet så är det möjligt att tillverkarna inte längre är lika noga med den saken. Men det finns ändå de som fortfarande är det och då kanske det inte är lika mycket ”krut” lagt på SSB?
Titta därför på tillverkarens tekniska data på riggen du är intresserad av. Titta på sådant som selektivitet, känslighet och storsignalegenskaper. Tänk på att en mottagare som har väldigt bra storsignalegenskaper kanske inte alls har ett lågt brusgolv! Du kommer kanske inte att kunna höra de riktigt svaga signalerna i den mottagaren.
Om du kan så bör du absolut prova den riggen du är intresserad av. Om det finns en sådan möjlighet. Eller så ska du fråga någon som du vet kan och som du vet att du kan lita på.
Ett intressant exempel på duktig mottagare med ändå ett dåligt resultat är en stor rigg som är både känslig och har mycket fina storsignalegenskaper men ändå låter det brusigt och besvärligt i högtalaren, eller lurarna, när du lyssnar på en svag signal. Då kan det bero på att just den mottagaren kräver absolut högsta läget på förstärkningen i mottagarens första förstärkarsteg dvs PreAmp, och den genererar så mycket brus att det förtar hela härligheten! Det kan också bero på så kallad termisk distorsion i LF-steget så att när du drar på hög volym så låter det helt enkelt inte bra längre.
Allt detta trots ett högt pris och en mottagare som ”på papperet” har mycket fina prestanda.

Den nya mottagartekniken som nu kommer starkt kallas SDR, Software Defined Radio, och kommer att bli ett genombrott som alla med stor spänning vill se resultaten på. Ännu så länge (nu, 2015) finns det ingen amatörradiorigg att köpa från någon av de stora kända tillverkarna som är konstruerad kring en renodlad SDR men det är på gång. Hur de här mottagarna uppför sig i förhållande till nuvarande konstruktioner är inte helt fastställt ännu. Det fordras jämförelser och många praktiska prov tillsammans med olika antennsystem.

 

Hoppas du hittade något tips som hjälper dig till beslut!

73 – Bengt SM6FUD