Köpa slutsteg

Många radioamatörer är helt nöjda med den uteffekt som deras rigg presterar. Det brukar vara ungefär 100W ut från de flesta riggarna som säljs. Men några vill hellre köra lågeffekt, QRP eller rentav QRPp. Smaken är olika. En fantastisk inspiration för oss alla, inte sant! Att vi alla tycker olika. Med en 100W-rigg kan man vanligen dra ner uteffekten till antingen noll eller i alla fall bara några watt. Då är den saken löst för de som vill köra med mindre uteffekt. Men de som vill ha mera då?

Slutsteg har funnits lika länge som det funnits radioamatörer. Och det finns ett kolossalt utbud på allehanda apparater av det här slaget.

Behöver du ett slutsteg? Varför?
Den här frågan är det bra om du ställer till dig själv först av allt.

Hur skulle man kunna råka behöva ha ett slutsteg över huvud taget?
Eftersom du läser detta så finns det tydligen en liten gnista i dig som petar på ditt sinne och säger ”ett slutsteg skulle nog vara bra”. Eller hur? Du kan ju förstås redan vara slutstegsägare och vill skaffa dig något annat. Eller ett till?

Om man har en 100W transceiver så kommer man långt. Man kommer varthän som helst egentligen. Om det inte finns några konditioner så hjälper det inte med ett slutsteg. På de korta banden går signalerna ju rakt ut i rymden när konditionerna helt saknas. Men när det är lite grand konditioner så finns det möjlighet för dina signaler att reflekteras i jonosfären och komma ner längre bort. Detta känner vi väl redan till allesammans?

Men vad man kanske inte alltid tänker på är att en svag signal blir mycket svagare efter reflektion och kanske helt försvinner medan en stark signal lättare ”kommer vidare”. I synnerhet om det är flera reflektionspunkter med i spelet. Detta är en av aspekterna.

En annan aspekt är att komma igenom en pile-up. Under en DXpedition är det vanligen fullständigt kaos för expeditionsoperatören. I hans öron kokar det av stationer i det bandsegmentet där han lyssnar. De stationer som har mindre avstånd till DXpeditionen, eller har en gynnsammare reflektion, brukar ha lättare för att vara starka i öronen på expeditionsoperatören. Om vi för ett ögonblick bortser från splatter och alla busar så är det ganska lätt att inse det faktum att med 100W blir det svårt att komma igenom medan ett slutsteg hjälper upp en hel del.
Svårast är det naturligtvis för de som endast kör QRP, lågeffekt.
Givetvis passar du på att ropa i pilen när konditionerna är som mest gynnsamma för just dig. Du tittar säkert på VOACAP och beräknar när det passar bäst för dig. Men det gör helt säkert alla andra också, inte sant?

Ytterligare en aspekt är att komma upp ur bruset hos motstationen. Du har kontakt med en station som säger att han hör att du finns där med dina 100W men han kan inte uppfatta någonting. Det här är lite enklare att se på ur en teknisk vinkel:
För att kunna nå dubbelt så långt, rent fältstyrkemässigt, så krävs att sändareffekten ökas till fyra gånger högre effekt. Samma antenn hela tiden nu. Det motsvarar 6 dB i effekt hos dig. Det motsvarar en S-enhet hos mottagaren. Du kör nu 400W ut i antennen. Troligen kan motstationen nu börja uppfatta vad du säger eftersom du har rest dig något upp ur bruset hos honom. Om du nu ökar till 800W uteffekt så blir det ytterligare en halv S-enhet hos mottagaren och ganska troligt kan ni nu genomföra kontakten till sitt slut. Om än med vissa svårigheter. Men det blev kontakt! Istället för inte alls.

Det finns de som resonerar som så att ”om jag inte kan höra en station så spelar det ingen roll vilken uteffekt jag själv har”. Det låter förnuftigt till en början men om man ägnar en stund åt att fundera lite djupare på detta så inser man några saker; om alla som är aktiva på ett dött band ropar CQ med låg effekt så blir det inga kontakter medan om du kör med hög uteffekt så kanske du hörs av någon och det blir kontakt. Därmed faller resonemanget.

Likaså hörs du bättre i backriktningen av din Beam med högre effekt än med en lägre. I contest-sammanhang kan detta vara helt avgörande för att du ska bli lämnad ifred på din frekvens istället för att bli överkörd av någon annan som inte hör att du finns där.

Däremot finns det en stor orsak till att inte använda ditt slutsteg i tid och otid. Om du redan är stark hos motstationen, låt säga 10dB över S-9, så stäng av ditt steg. Det är meningslöst att använda då. Nog finns det de amatörer som ständigt strävar efter att vara störst och starkast. Men det kostar… Både vänskap, elräkning och rörslitage.

Ditt slutsteg bör du använda med förnuft. Inte som en knölpåk!

Alltså, alla behöver ett slutsteg på ett eller annat vis.

Det är en stor affär rent ekonomiskt att köpa ett helt nytt slutsteg. De är sällan billiga! Men om de är billiga så brukar det finnas någon orsak till det. Tänk på det. Vi ska titta på det också, lite senare.

Man kan dela in slutsteg så här:
1. Slutsteg med rör för manuell avstämning.
2. Slutsteg med rör med automatisk avstämning.
3. Slutsteg med halvledare, bipolära transistorer eller MOSFET.

Vilket vill du ha?

Man kan dela in köpare i de här grupperna:
1. Erfaren användare av slutsteg med rör
2. Oerfaren användare av rörsteg.

Vilken grupp tillhör du?

Den sista utsorteringen är denna:
1. Du vill köpa nytt.
2. Du vill köpa begagnat.

Vilket vill du välja?
Den här frågan kan besvaras omgående genom att det är priset som styr dig. Någonting som är väldigt dyrt men kan köpas begagnat brukar också köpas begagnat. Men då måste du se upp! Det går att köpa en dyr apparat mycket billigare och gå rakt på pumpen! Vi ska titta på det strax.

Vilken grupp av köpare tillhör du?
Har du erfarenhet av rörslutsteg? Inte? Du kan skaffa dig erfarenhet. Låt inte din brist på erfarenhet av rörsteg avhålla dig från att skaffa dig just ett sådant. Det finns väldigt fina rörsteg som är oerhört lätta att stämma av manuellt.

Rörsteg eller halvledare?
Det här är en intressant frågeställning som du kanske bör fundera lite grand på.
Först och främst så är det så att halvledare behöver ha en avstämningsenhet. Varför det? Jo därför att din antenn är ingen statisk anpassning dvs den ändrar på sig när du flyttar dig över bandet. Om du t ex har en dipolantenn för 80mb som är avstämd för precis 3770kHz och du vill kunna köra RTTY på 3590kHz så kommer du att ha SWR där. Transistorsteg skyddar sig. När SWR stiger justerar kontrollkretsarna och uteffekten sänks automatiskt. Såvida inte det finns en avstämningsenhet. Du kan ju inte själv göra någon manuell avstämning, ju!
För att kunna överföra alla effekt från en generator till en belastning så måste det vara anpassning! Alltså samma impedans på generatorns utgång som i lasten. Om det blir olika värden så får du reflektion och den återkommande effekten orsakar bl a värmeproblem i slutsteget. Alltså måste ett transistoriserat slutsteg ha en avstämningsenhet inbyggd. Det kostar pengar!

Ett rörslutsteg har per automatik i sin konstruktion redan en anpassningsenhet genom att du ska stämma av det. Automatavstämmande rörsteg gör det åt dig så du slipper själv. Men det kostar pengar!

Om du väljer ett rörsteg som har manuell avstämning så kommer du billigast undan. Lite mera jobb för dig att röra på ena handen några sekunder men i övrigt har du pengar över till någonting annat istället. En bedömning du gör själv. Lätt blir dyrt och svårt blir billigt (eller rättare: mindre dyrt).

Alltså, för att du ska få det lätt så får du betala extra för det.

Det finns naturligtvis andra orsaker än lättja när man väljer ett automatavstämt slutsteg. Väldigt många erfarna radioamatörer föredrar ett automatavstämt rörsteg därför att de ofta gör band- och frekvensbyten. T ex de som kör contest. Då kan ett snabbt bandbyte med ett AT-steg (Automat-Tuner-steg) göra skillnad för att få tag på en viktig multiplier och därmed öka på sina tävlingspoäng. Det kan handla om sekunder! Då är AT-steget att föredra. Helt klart. Som vi alla vet så är det så att den som satsar helhjärtat på att tävla med någonting, alltifrån bilrally till golf, har åsikter om sina maskiner och pinaler som de flesta andra inte alls kan förstå. Eller i alla fall upplever som främmande för de själva. Sådana är vi människor och amatörradio är i mångt och mycket en ren upplevelse, inte sant?

Avstämning
Förr i tiden hade alla riggar rörslutsteg. Precis alla. Om man går tillräckligt långt bakåt i tiden. Till 1970-talet ungefär. Det vanligaste var två stycken rör som hette 6146 med drivröret 12BY7A. Resten av riggen kunde vara transistorer. På den tiden fanns det inga billiga effekttransistorer. De kom inte in i amatörradioriggarna förrän i slutet av samma decennium. De första heltransistoriserade riggarna brukade inte heller leverera lika mycket uteffekt på 15/10mb som på de övriga banden. Tekniken var inte riktigt ikapp ännu.
De här gamla riggarna hade tre reglage som inte längre finns på moderna riggar. Det var PRESELECTOR, PLATE och LOAD. Den första stämde av drivsteget och de två sista stämde av slutsteget. De här riggarna klarade en missanpassning på 1:3 dvs inom 15-150 ohm impedans nominellt. Det gör inte moderna riggar utan AT. Då sänks uteffekten istället. Men de gamla riggarna levererade full uteffekt efter avstämningen. Ofta bortåt 150W normalt och på alla banden. Det var helt bekymmersfritt! Alla kunde stämma av sin rigg på den tiden. Ingen tyckte det var besvärligt eller konstigt på något vis. Förvisso ingick det kunskapskrav om rör för att få ett amatörradiocertifikat. Det gör det inte längre. Tiderna ändras i takt med teknikens framsteg. Heller ingenting konstigt.

Obehaglig högspänning?
När man vill köpa ett rörslutsteg kan det kännas lite pirrigt och det är väldigt lätt att det istället blir ett transistoriserat steg. I ett sådant finns ju inte flera tusen Volt Anodspänning! Många fylls med fullständig skräck över att det finns en så livsfarlig spänning i shacket. Men de tänker inte samtidigt på att det är 400V AC i proppskåpet och att sådant ibland orsakar villabränder. De tänker heller inte på att de kanske dagligen kör sin bil under Vattenfalls 350.000-Volts högspänningsledning. Tänka rätt är inte alltid en självklarhet. Men okej, i radioshacket bör lugn och ro råda. Om du upplever en obehagskänsla så väljer du ett transistoriserat slutsteg.

Nätaggregatet
Men det finns fördelar med transistorsteg också! Det finns en väldigt allvarlig sak som man sällan tänker på. Kanske inte ens som erfaren rörstegsanvändare? Det är ju så att ett slutsteg måste, precis som alla andra nätanslutna maskiner, ha ett nätaggregat. Det förstår vi allihop. Vi förstår också att ett rörslutsteg måste ha högspänning medan ett transistoriserat steg inte behöver ha det. Det vi ska komma fram till här är inte storleken på nätaggregatet eller dess vikt. Det behöver inte vara någon skillnad eftersom ett rörsteg eller transistorsteg som har samma effektuttag också behöver lika mycket effekt från stickkontakten i väggen.

Nej, det är en helt annan sak och det är exakt hur själva nättransformatorn är konstruerad. Inte hur likriktningen går till eller hur stora elektrolytkondensatorerna är.

De flesta tillverkarna vill kunna tillhandahålla ett slutsteg som inte är alltför stort. Ett switchat nätaggregat är då en fantastisk fördel. Det är litet och det är lika effektivt som vilket annat aggregat som helst. Men det kan bli dyrt istället. Det går ju inte så bra att sälja sådant som är dyrast om det finns sådant som är billigare. Därför byggs gärna även rörslutsteg med toroidtransformatorer, precis som transistorstegen.
Här finns nu en stor skillnad, nämligen att när man lindar en toroidtransformator så blir det väldigt trångt i centrumhålet om mycket koppartråd ska lindas på. Det gör ingenting om spänningen är låg. Då blir tråden bara tjockare istället för att tillräckligt med ström ska kunna flyta genom transformatorn. Men om det ska lindas en toroid för högspänning så blir avståndet mellan de olika lindningarna väldigt litet inne i centrumhålet!
Här är problemet! Om avståndet är för litet mellan två närliggande lindningar så blir det väldigt lätt överslag om spänningsskillnaden är tillräckligt stor. Vem tänker på det? Jo, tillverkaren tänker på det och väljer därför att förse sitt stora dyra rörslutsteg med en kraftigare transformator som har en separat bobin som sitter inuti en traditionell transformatorkärna som har I- och E-plåtar. Slutligen bakas den för att inte brumma och resultatet blir ett nätaggregat som är både tyst och väldigt tungt.

Om du vill ha ett slutsteg som du kan bära med dig bör du välja transistorsteg. Du kanske har ett radioshack där du vill ha ditt slutsteg stående på hyllan? Välj ett transistorsteg om hyllan är lite vek.

Toroidtransformatorer brukar väga avsevärt mycket mindre än en järnkärnetransformator. I gengäld får du ett slutsteg som innehåller väldigt många reläer, i värsta fall. Men reläer har inte så lång livslängd som vridkondensatorerna i ett rörsteg. Tänk på det! Felsökning och reparation av ett slutsteg med hela batterier av reläer kan bli ganska kostsamt och ta lång tid. Ytterligare en sak att tänka på. Allt som är helt nytt fungerar i flera år. Allt som är gammalt är väldigt onytt och problemen kan stå på lur runt knuten…

Kylning  –  en absolut nödvändighet.
Det som blir varmt måste kylas. Slutsteg har en eller flera fläktar. Det finns undantag förstås eftersom överskottsvärme också kan kylas utan att en fläkt behövs. Kylflänsar blir stora om mycket värme ska ledas bort men det finns slutsteg som har enbart sådana. Det fanns till och med förr i tiden rörslutsteg som hade enbart kylflänsar (t ex Heathkit SB-230). Men du ska utgå ifrån att du måste lyssna på fläktar som susar. Olika slutsteg låter också olika. Det finns de som har en väldigt hög ljudnivå från kylfläkten. Det kan också vara så att det låter mycket utan att det stör dig medan det finns kylfläktar som viner och skriker. Det kan vara mindre behagligt. Exempelvis kylfläktarna i ett FM-slutsteg för kommersiell rundradio. Eller fläktarna i en servercentral. Det är switchade nätaggregat som måste ha konstant och mycket effektiv kylning. Vanligen är konstruktionen sådan att mycket mera än själva nätaggregatet ska kylas samtidigt. Detta är en av flera anledningar till varför man väljer bort switchade nätaggregat från amatörradioslutsteg. Vi radioamatörer vill ju ha vårt slutsteg i shacket.

När du väljer ditt slutsteg är det en god idé att försöka få svar på hur mycket kylfläkten hörs. Det är inte alls säkert att en säljare kan svara dig på det, tyvärr. Han kanske helt enkelt inte vet? Det bästa du kan göra är att fråga någon som redan har ett sådant slutsteg som du är intresserad av. Eller varför inte fråga på bandet? Alla berättar så gärna vad de har för utrustning. Fråga om de har ett slutsteg, vilken modell och hur fläkten låter. Du får säkert ett smakprov på en till mikrofonen akustiskt direktmodulerad kylfläkt… och ni har båda trevligt under tiden!

Prisskillnad MOSFET kontra rör?
När ett slutsteg går sönder kan det bli dyrbart. Om det är så att du får ett transistor- eller rörfel på ditt slutsteg ska du alltid fråga dig varför det hände. Har du gjort något fel? Var antennen frisk? Satt antennen alls i steget? I vilket fall som helst så brukar det handla om en del pengar om nya rör måste köpas. Ett transistoriserat steg kan komma att bli minst lika dyrt bl a därför att de komponenterna ofta är parallellkopplade med effektdelare och effektkombinerare. Det sitter liksom inte en enda MOSFET där inne i lådan. Det sitter vanligen väldigt många. Går en sönder så kan gärna flera följa med.

Det är sällan man ställer sig frågan vilken typ av MOSFET som sitter i det steg man köper men när det gäller rörsteg så är det en väldigt vanlig fråga. Troligen beror detta på att rör har funnits i alla år medan MOSFET är lite nyare. Den som är tekniskt insatt kan dock ha en personlig åsikt och vill ha svar på en sådan här sak men de flesta funderar nog inte särskilt mycket på det. Men när det gäller rörstegen är det alltid viktigt.

De vanligaste rören i fabriksbyggda amatörradioslutsteg genom åren har varit dessa:
811  –  Ameritron
572B  –  Yaesu, Ameritron, Heathkit
3-400Z  –  Drake
3-500Z  –  Kenwood, Drake, Heathkit. Henry, AmpSupply
3CX800  –  Ten-Tec
4CX800 (GU74b)  –  Alpha, QRO, AmpSupply, ACOM, ALPIN, OMPower
3CX1500 (8877)  –  Alpha, Henry

Så vad ska man tänka på här då?
Uppriktigt sagt så är det inte så mycket att tänka på utom vad det kostar att köpa nya rör. Det finns rör som tål mera ”stryk” än andra men samtidigt är de känsligare rören bättre övervakade av kontrollkretsar i slutsteget. Generellt sett kan man säga att ett rörsteg som sköts om på rätt sätt håller en mansålder. Det är ett väldigt luddigt sätt att uttrycka saken men det är så att om du konstant pressar ditt rörsteg för att det ska leverera absolut maximal uteffekt så är det oundvikligt att du får byta rören. Kanske inte bara en gång utan flera gånger under en 10-års period. Om du hade kört lugnt och fint med steget och haft det mera i sparlåga så behöver du antagligen aldrig byta rör. Det är med detta precis som det är med en bilmotor, kör man som en stolle så händer det grejor!

Om du nu ändå måste köpa nya rör då?
Det finns vanligen flera leverantörer av rör. Du kan köpa helt nya och köpa dyrt eller du kan köpa begagnade och få en gris i en säck. Det finns rör att köpa som aldrig varit använda men legat i väldigt många år i något lager, så kallade ”NOS”. Det kan vara en risk men brukar gå bra. Det bästa du kan göra är att handla dina rör från en känd säljare. Räkna inte med att du alltid kan få garanti på dina rör men ibland får du det.
Priset kan skilja ganska rejält mellan olika säljställen så var observant! Normalt är det så att den dagen du köper dig ett rörslutsteg så har du redan satt dig så pass väl in i saker och ting att du antagligen redan vet varifrån du kan få tag på extra rör.

Undvik eBay! Det är inte säkert att du ens får en gris i en säck! Säcken kan dessutom vara helt tom! Det vill säga du har köpt trasiga rör. Undvik eBay. Undvik eBay. Undvik eBay. Det kan inte sägas nog.

Rörsäljare som t ex RF-Parts (USA), Vine Antennas (UK), UR4LL och så vidare. Bra alternativ om du inte vill köpa rören från samma säljare som du köpte steget. De är vanligen lite dyrare då. Ibland mycket dyrare. Du kan köpa från någon radioamatör du känner. Många amatörer har ett litet ”hemligt” rörförråd som de inte berättar om (för att nu vara lite skämtsam) och med rätt bearbetning av dina klubbkamrater så löser du detta. Oavsett vad så går det alltid att köpa rör någonstans ifrån.

Det är väldigt vanligt att den som har ett rörsteg också har reservrör liggande ifall…ifall…
Om du tänker så här, så har du ju lite tid på dig att skaffa extrarören, efter att du köpt ditt nya slutsteg.

En ganska normal livslängd på keramiska rör är i runda tal 10000-15000 timmar. Ofta längre om man är lite försiktig. Att räkna timmar är det väl knappast någon som gör men det finns slutsteg som har inbyggd räknare. Exempelvis ACOM-2000A. Du kan då se hur många timmar rören jobbat. Att ha glödström på rören betyder att det jobbar. Man måste inte just köra det för fulla spett för att det ska räknas som att jobba.
Om du har igång ditt steg 4 timmar om dagen 3 dagar i veckan så är 10000 timmar cirka 16 år! Räknar man likadant på 15000 timmar så blir det alltså 24 år. Ingen panik precis, eller hur? Och kör du det två timmar istället för fyra så blir det 32 och 48 år. Som du förstår så kan du strunta i alla som säger att man inte ska ha rörsteg därför att det är så dyrt att köpa nya rör. Naturligtvis påverkas den möjliga drifttiden av hur hårt du kör ditt steg.

Det finns många amatörer som inte nöjer sig med mindre än att den där allra sista watt’en ska ut den också. De är tvungna att ha extrarör liggande. Oftast en hel låda full.

Vad kostar helt nya rör?
Mycket pengar är nog det bästa svaret på den här frågan. T ex ett 3CX1500A7 av fabrikat EIMAC kan kosta bortåt 9000 kronor medan ett NOS av annat fabrikat kan kosta 2-3000kr. Två (2) stycken 572B kan kosta dig runt 2000kr när de äntligen ligger hemma på bordet i ditt schack. Ett GU74b (4CX800) ligger på cirka 2500-3000kr och det räknas som billigt.
Om du jämför rörpriserna med vad ditt slutsteg kostade nytt så är det inte så farligt dyrt. Tänk bara på att när du köper från en säljare utanför Europa så tillkommer både frakt, tull och 25% moms! Om du köper röret från en säljare inom EU så tillkommer enbart frakten. Momsen du betalar är den moms som finns i landet där säljaren finns. Inget land i Europa har så hög moms som vi har i Sverige.

Alltså, köper du ett helt nytt rörslutsteg så lägg undan lite pengar i spargrisen med jämna mellanrum så du har till nya rör när den dagen eventuellt kommer!

Om du köper ett begagnat rörsteg så bör du kalkylera in helt nya rör redan när du köper det steget. Såvida inte du vet hur steget går och vem du köper det av.

Man pratar om förglödning och urgasning  –  vad är det?
Det gör man. Man pratar om det. Många struntar helt i detta. Då kan det antingen gå bra eller gå fel. Båda sakerna, förglödning och urgasning, handlar om samma sak. Det är så att ett rör som till exempel 3-500ZG har en väldigt stor grafitanod. I röret finns det en gas och den kan lätt koncentrera sig i grafiten. Om man kör igång ett sådant rör med glödspänning och anodspänning, dvs sätter i och startar upp direkt, så kan det ”fattas” gas inuti glaskroppen och det blir då ett kraftigt överslag i röret med påföljd att huvudsäkringen går direkt och dina trumhinnor vibrerar ett ögonblick. Det brukar också medföra en viss kroppsanspänning eftersom det är fullständigt normalt att rycka till kraftigt vid en sådan knall. Hur det gick med röret? Tja, det vet du inte.
Ta ur det och inspektera. Ser du några sprickor i glaset? Ser allting normalt ut tycker du? Inuti också? Sätt i det igen då. Men koppla inte anodspänningen till röret!
Låt anodhatten vara avtagen och lägg den så att den inte kommer i kontakt med någonting annat! Byt säkringen som du just sköt sönder och sätt igång steget igen. Låt det nu stå så minst ett dygn. Med enbart glödspänningen på. Det gasas då ur. När ditt tålamod har nått sin gräns för väntan det vill säga tidigast efter 24 timmar ungefär, så återställer du anodhatten på röret och provar igen. Du har nu anodspänningen kopplad till röret och du ska nu få veta om röret är riktigt eller trasigt. Om knallen uteblir så är röret förmodligen felfritt. Det är ungefär 50/50 chans att det har klarat sig. Upprepas knallen så kan du kasta röret. Eller göra som alla andra radioamatörer och ställa det på hyllan i shacket att beskådas.

Alltså, rör med stor grafitanod och stor glaskropp som du inte vet något om eller som varit oanvänt i flera år ska alltid urgasas!

Vill du vara på säkra sidan ska du alltid gasa ur dina rör innan du använder ditt slutsteg.

Keramiska rör som t ex 3CX1500A7 bör också gasas ur men det är inte lika stor risk med dem eftersom dels anoden är annorlunda och dels därför att det är mindre mängd gas i kroppen, som dessutom är mindre. Men ta gärna det säkra före det osäkra. Det är en enkel åtgärd och fordrar bara tålamod från din sida.

Däremot tetroder som exempelvis 4CX800 (GU74b) måste du vara försiktigare med. Inte beträffande kravet om urgasning men däremot hur du gör när du gasar ur dem. Eftersom det är två galler i de här rören så finns det också ett skärmgaller som under arbete har en hög positiv spänning. Det betyder att om du sätter i röret för att göra en urgasning så ska du se till att koppla bort både anodspänningen och skärmgallerspänningen! Om du inte kopplar ur skärmgallret så kan du ha oturen att du får skärmgallerström när du sätter igång steget med rören isatta, trots att anodspänningen är bortkopplad. Det förstör rören för evigt. De här rören är kanske inte lika trevliga att beskåda i hyllan som ett stort vackert glasrör som 3-500ZG.

Sådana här saker kan också styra vilket slutsteg du vill köpa. Det finns en hel del att fundera på, det är helt klart. Men låt dig inte avskräckas och tänk på att du inte är ensam med dina eventuella rörbekymmer. Amatörradiokollektivet är en hjälpsam skara och du hittar hjälp. Om inte annat så kan du alltid vända dig till den säljare som du köpte steget av!
Alltså en allvarlig orsak att inte handla ditt nya rörslutsteg från en utländsk säljare, eller hur?

Du tänker köpa ett slutsteg men kan inte bestämma dig för vare sig fabrikat eller modell?
Ingenting är enkelt. Det finns amatörer som är helt märkesbundna. De har det mycket lättare eftersom de redan zoomat in sig på en smal sektor där endast en enda tillverkare hägrar. Tja, varför inte? Det är som med bilmärken, pizza, TV-kanaler eller vad som helst. Alla gillar inte iPhone, liksom. Hur klokt det är kan man säkert diskutera i oändlighet utan att komma fram till någonting alls.

För oss här i Europa kan det finnas en sak som kan hjälpa dig till ett beslut. Det är så att de krav som finns på den europeiska marknaden som gäller EMC och LVD är väldigt bra. EMC handlar om oönskad utstrålning och LVD handlar om spänningsnormer, nu väldigt generaliserat. När de här reglerna blev stadfästa i början av 2000-talet så försvann exempelvis alla amerikanska tillverkare under några år. Somliga har fortfarande inte kunnat acklimatisera sina produkter för den europeiska marknaden men många har lyckats. Det är inga konstiga saker utan handlar egentligen om din säkerhet och ditt bästa. Men det finns ändå detaljer i exempelvis amerikanska slutsteg som inte blir belysta eller berättas om. Ett sådant exempel är kraven på högspänningstransformatorer. När en sådan tillverkas så finns det ett krav som beskriver hur stor tålighet den ska ha för överslagsspänning. Här hos oss krävs 10kV. Det är betydligt lägre krav i Amerika. Det innebär att överslag i en amerikansktillverkad transformator är en större risk än om den tillverkats här i Europa. Vem berättar sådant för dig? Nu vet du.

I början av denna textmassa nämndes att det antagligen är en viss skillnad mellan billiga och dyra slutsteg och att det antagligen finns en orsak. Det gör det. Om du jämför några billiga med några dyra i samma effektklass och samma ungefärliga specifikationer så kommer du inte att direkt kunna läsa dig till varför det billiga är just billigare. Därför väljer du antagligen det lägre priset och köper det. Att spara på sina pengar känns väl som en god dygd, inte sant? I det här fallet kan det vara antingen ett bra eller ett lite mindre bra beslut.

Om du hade kunnat prova de här olika slutstegen bredvid varandra och även kunnat skruva isär dem för att kunna titta inuti, så hade du sett en hel del saker som fått dig att rynka pannan en liten aning. Du kommer antagligen att upptäcka att det dyrare steget ser betydligt mer välbyggt ut. Exempelvis är det yttre skalet kraftigare och mera stabilt. Det billigare steget har antagligen skruvar som är självdragande rakt in i chassiplåten där diverse komponenter fästs medan det dyrare har gängade skruvar med muttrar. Fläktupphängningen kan vara gjord direkt mot chassiet i det billigare och istället vara gummiupphängd i det dyrare. Komponenterna i tankkretsen kan se betydligt grövre och mera gedigna ut i det dyrare medan de i det billigare ser kanske rent av klena ut?
Sådant här går inte alls att bedöma genom att läsa tillverkarens prospekt eller specifikationer. Håller du med? En helt ny bil från en billig tillverkare kan vara väldigt fin att se på. Precis som den dyrare. Men att köra? Eller reparera? Hur är det då? Och vem berättar det för dig? Ingen. Utom kanske Bosse Bildoktor.

Vilka fabrikat finns det?
Bland de amerikanska fabrikaten finns Ameritron, Alpha Power och Ten-Tec som alla utmärker sig ännu idag. Det finns även andra. Bland de som förr var ”stora” amerikanska märken fanns Collins, Commander, Dentron, Drake, Henry, Heathkit, QRO och Amp Supply. Japanska tillverkare Kenwood, Yaesu, Icom och Tokyo High Power. Europeiska tillverkare som ACOM, ALPIN, OMPower, SPE och Linear Amps. Även en stor tillverkare i Australien som heter Emtron. Omkring de här stora fabrikaten har det funnits, och finns fortfarande, mindre tillverkare som gör mycket bra produkter men de är lite sällsynta i reklamhänseende.

De flesta av tillverkarna har även transistoriserade slutsteg jämte alla olika modeller av rörsteg. Många har automatavstämda modeller medan några enbart har manuellt avstämda steg.

Vilket fabrikat och vilken modell du väljer beror på ”tusen” saker och det är bara dina egna åsikter som spelar någon roll här. Om du väljer att köpa begagnat ska du tänka på att även om det är ett gammalt känt fabrikat så är det inte alls säkert att du kan använda det tillsammans med din moderna rigg, om du har en sådan. Alla slutsteg ska kunna skiftas mellan sändning och mottagning. Äldre slutsteg kanske inte alls kan styras av din transistorutgång? Då får du bygga om eller låta någon annan göra det åt dig. Ännu en orsak till att köpa ett helt nytt steg istället för ett gammalt. Även om det rent tekniskt handlar om ganska små ingrepp så är det sådant som måste göras för att du inte ska bli stående med en tung koloss som du inte kan använda.

Titta på de olika fabrikaten och var särskilt uppmärksam på var kylluften dras in i steget och var den varma luften blåser ut. Hur ser frontpanelen ut? Tycker du att den är snygg?

Det är med slutsteg precis som det är med allting annat du köper. Du tittar på hur det ser ut och du tittar på vad det kan prestera. Ju mer reklam en produkt får desto oftare är den i ditt blickfång, inte sant? Försök tänka själv istället! Fråga någon du litar på och fråga gärna en säljare som du tror att du nog kan lita på.
Tänk sedan igenom din ekonomiska situation och när du bestämt dig så beställer du.

Vänd dig till ett säljföretag som tydligt visar skillnaderna mellan fabrikat och modeller.

Du bör också kunna få se en lista över alla slutsteg som är sorterad efter pris. Det är ju ganska viktigt, eller hur?
Lycka till med ditt slutstegsförvärv!

73 – Bengt SM6FUD