Vad är trasigt?

När en apparat eller maskin inte fungerar trots att den borde fungera så är det fel. Men på vad? Är det verkligen fel på maskinen? Eller är det fel på användaren?

Detta är mycket intressant att fördjupa sig i. Så låt oss göra det!

Herr Ingenjören Sten Granit har just köpt en helt ny bil. För en stor slant pengar. Han ser att hastighetsmätaren är graderad ända upp till 280. Han är tokig nog för att prova och konstaterar att bilen inte gör över 210. Var någonstans han provat detta struntar vi. Faktum att han alls provat struntar vi också i. Han minns att bilförsäljaren inte kunde svara honom när han frågade om topphastighet och konstaterar, nu efter att verkligen ha provat, att svaret är 210 km/h.
Nästa dag står han med handen på dörren hos försäljaren och när han släpps in som första kund på morgonen yttrar han omedelbart orden ”det är fel på bilen ni sålde till mig!”.

Är det det? Är bilen felaktig eller är ägaren felaktig? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Utom just den här Ingenjören.

Bedömning av fel
När man som ny ägare till en apparat eller en maskin bedömer dess funktion så är det ganska viktigt att ha förstånd nog att göra just den bedömningen man önskar göra. Liksom man aldrig ska döma en katt på dess päls så ska man inte heller bedöma en apparat utifrån hur den ser ut. Det är lätt att vara överens om en sådan sak, eller hur.
Bedömning av en apparat måste göras utifrån dess tekniska specifikation. Det är självklart. Men så enkla saker som ljudkvalitet och ljusstyrka i en display kan saknas i en specifikation. Liksom hur tröga vridreglagen är eller hur distinkta klicklägen tryckknapparna har. Det finns alltså saker som kan bedömas och värderas på det helt personliga planet. Det handlar om så kallade ’sinnliga intryck’ och det har ingenting med några specifikationer att göra.
När ett sinnligt intryck blandas ihop med rätt- eller felfunktioner så är man ute på djupt vatten och kan mycket lätt göra en felbedömning. Att man tycker ditt eller datt har ingenting med rätt eller fel att göra. Det här ska man vara mycket noggrann med! Att just tycka är inte en värdering av någonting som är riktigt eller felaktigt. Det ska handla om klara fakta.

Fakta
Hur gör man då för att kunna komma fram till fakta kring någonting som verkar vara fel. Till exempel på sändardelen i en rigg? Om man tror att det är lägre uteffekt än specifikationen säger att det ska vara? Vanligen upptäcker man en sådan sak genom att titta på riggens inbyggda instrument eller på ett yttre instrument. Att genast packa ner en sådan rigg i kartong och skicka till verkstad kan mycket väl leda till att man får den tillbaka i exakt samma skick bara för att konstatera att ”den där verkstaden är inget att lita på”, eller vad?
Svaret på detta är: konstantenn!

För att kunna komma underfund med saker och ting så måste allting bantas ner till ett minimum. Riggen och en koaxialkabel direkt till konstantennen. Full uteffekt nu? Och det var det också. Alltså finns felorsaken utanför riggen och den ska därför inte till någon verkstad.
Men om felet kvarstår så är det nu med större säkerhet konstaterat att felet möjligen finns i riggen, men det är ännu inte helt självklart. Den koaxialkabeln som används, hur är det med den? Byt och prova igen! Är konstantennen riktig? Prova på en annan rigg!

Ett fel måste alltid ’ringas in’ så snävt det bara går. Aldrig ta någonting för givet! Kontrollera och kontrollera igen. Finns det någon som helst möjlighet att felet fortfarande finns utanför riggen?

Logik
När man ska göra en felsökning är det fullständigt nödvändigt att verkligen förstå vad det är man gör. Om köksspisen inte blir varm så hjälper det inte att undersöka om det finns kallvatten i kranen. Då förstår man inte vad man håller på med, ju.

Som radioamatör är det vanligen ett väldigt komplicerat förfarande att ringa in en felorsak. Att göra något så enkelt som att mäta uteffekt är lätt men att ringa in orsaken är lite svårare. Även om det kan verka enkelt. Det är inte alls ovanligt att det slutar med att det är fel på en kontakt eller någonting liknande som är helt fundamentalt. Men man liksom missar den detaljen.

All felsökning handlar om att man ska tänka logiskt!

Finns det spänning?
Är kablarna riktiga?
Är kontakterna rätt fastsatta?
Har rätt antenn anslutits?
Kan man sköta riggen?

Det här kan verka naivt men det är det inte alls. Det är logik!

Många är de radioamatörer som kanske haft besök av en kamrat som provat den nya riggen och sedan, när kamraten gått hem till sig, upptäcker att det inte kommer något ljud ur mottagaren. Det syns i S-metern att det finns signaler men det kommer inget ur högtalaren. Hur man än rycker och sliter i kablar och kontakter! Volymen står på max men det är tyst.
Efter lite logiskt tänkande dyker orsaken upp som ’gubben i lådan’: smalaste filtret inkopplat och IF SHIFT i ena ändläget! Rattar som normalt inte används på det viset. Det är troligen så att kamraten, efter att ha stängt av riggen, vridit på reglagen bara för att ’liksom känna på dem’. Så var det alltså!
En sådan tur att inte den här riggen genast packades i kartong och skickades till verkstaden för reparation av mottagaren!

Trassla till det för sig
Moderna riggar har ofta så kallade ’meny-system’ som inte kan ändras när riggen är avstängd. Det kan ha sina fördelar, inte sant? Men alla tycker inte det. Många vill ha rattar och vred. Då är det lätt hänt att besökare ändrar på något och man måste komma underfund med vad innan man vågar konstatera att det verkligen är fel på riggen.

Men menyer kan också ändra sig lite olustigt och oförutsett. Särskilt om menyerna är omfattande. Kanske man trycker på sändartangenten gång på gång men ändå kommer det inte ut någon effekt! Det är ett svårt fall att lösa om man helt ensam är orsak till att ha ändrat på meny-inställningarna. Kan du minnas hur du ställt in allting? Om till exempel repeaterskift har aktiverats av misstag så vill sändaren inte sända på den inställda frekvensen du lyssnar på och då hjälper det inte att hålla på att trycka på sändartangenten tills den faller i bitar. Repeaterskiftet flyttar tydligen sändarfrekvensen utanför bandet och riggen vägrar då att sända! Ett typiskt menyproblem.

Eller så har du ’råkat’ ställa in lågeffekt och det går några dagar till nästa gång du sitter vid din rigg. Har slutsteget brunnit upp i riggen? Det går ju inte ut någon effekt, ju! Nej, men ditt minne har fått en liten ’brown-out’.

Det är inte alls ovanligt att en radioverkstad tar emot riggar som ska repareras bara för att upptäcka att felet berodde på ägarens handhavande. Här hjälper inga instruktionsböcker. Ägaren har ju helt på egen hand ändrat riggens inställningar och sedan inbillat sig att det är fel på riggen. Sådant kostar pengar. Lite elakt kan man säga att ”det kostar att vara dum”.
När en verkstad skickar tillbaka en sådan här ’reparation’ är det också vanligt att ägaren inte alls vill acceptera att det var hans eget fel utan kanske istället skyller verkstaden för att ta betalt för någonting som borde varit gratis eftersom det ju var ”ett programfel inuti radion”! Men det var ju inte verkstadens fel!

Alltså, kontrollera alltid menyns inställningar så du verkligen vet att felorsaken inte ligger där!

Kan allt och vet allt men ändå inte…
Om man har ägt en radioapparat i många år så känner man den väldigt väl. Man vet hur den uppför sig och man vet hur den ska skötas. Även en apparat med väldigt många kontroller, i menyer eller på frontpanelen, kommer med åren att kännas säker och självklar. När det plötsligt en dag uppenbarar sig ett problem så upplevs det som ett klart konstaterande att nu har riggen gått sönder! Detta har många varit med om. Det finns ingenting alls som överhuvudtaget ens kan peka på att det är handhavandefel! Ingenting alls! Det framstår fullständigt självklart att riggen nu gått sönder. Men är det verkligen helt säkert?

Ett exempel:
FT-757GX är en liten HF-transciever som sålts i kolossala mänger över hela världen. Men hur många som än sålts så är det bara en enda som står på just ditt radiobord. Du har haft den sedan du köpte den ny och det är 30 år sedan. Det är verkligen länge sedan! Den har varit med dig på alla dina resor och är en riktigt god vän.
I förra veckan hittade du en bordsmikrofon på en loppis och blev glad! Du har inte haft någon bordsmikrofon tidigare så det var en trevlig överraskning.
Hemma kopplar du in denna nya tingest till radion och avverkar en rad kontakter med vänner och kamrater. Du är glad och du använder bordsmikrofonen varje dag i flera veckor. Ända tills en kväll då du startar upp din FT-757GX och den är död. Den startar inte! Denna livskamrat som nu gått hädan. Förtvivlan och frustration infinner sig som genom ett trollslag. Det är en chock för dig. Du undersöker allting och konstaterar att det verkligen är trasigt. Riggen går inte att starta trots att säkringarna är hela och ditt nätaggregat leverar rätt spänning!
Nu är det också så att eftersom du haft den här riggen i många år så var det väldigt länge sedan som du tittade i instruktionsboken. Du kan ju riggen utan och innan så inte behöver väl du läsa i en instruktionsbok. Och förresten så är det ju ett allvarligt fel, den går ju inte att starta upp!
Som tur är, i just det här fallet, så börjar du inte med att packa ner stationen i en kartong för att skicka till verkstaden utan du börjar faktiskt med att kontakta dem.
På telefon får du då den väldigt konstiga frågan ”är sändartangenten intryckt?”. Du tittar efter och ditt svar blir ”nej det är den inte och jag har aldrig använt den tryckknappen därför att jag har sändartangenten på mikrofonen”. Då kommer den ännu mera besynnerliga frågan ”har du en bordsmikrofon?” och nu är du tyvärr tvungen att svara ”ja, det har jag”. Precis nu gör din hjärna en koppling den inte gjort tidigare! Sändartangent och bordsmikrofon! På denna nya mikrofonen som så vackert står där på ditt radiobord finns en stor bred tangent som är nedtryckt och som stannat i det läget. I telefonluren hör du verkstaden säga ”det finns en inbyggd säkerhet i FT-757GX för att man inte ska kunna råka starta riggen med full uteffekt när den varit avstängd” och samtidigt trycker du till på den stora breda tangenten på bordsmikrofonen så att den går tillbaka till andra läget. Riggen startar upp! Precis som den ska! Du läser den lilla texten som är infräst på den breda tangenten: PTT LOCK.
Du har saker och ting liggande på ditt radiobord och någonting har lagts på bordsmikrofonens tangenter! Så var det alltså! En sådan tur att inte den här riggen genast packades i kartong och skickades till verkstaden för reparation av ett fel som inte fanns!

Sens moral: utgå alltid ifrån att det inte är fel på riggen!

Mycket jobb
Trots all logik och alla möjliga prov som man kan lyckas prestera för att försäkra sig om att det inte är fel på en apparat, så kan det vara fruktansvärt arbetsamt att komma fram till i ’vilken ände’ felorsaken finns.

Många är de radioamatörer som dag efter dag försökt lösa ett funktionsproblem i sitt radioshack. Det kan ta veckor i värsta fall.
Beträffande HF-verkan från antennsystem så kan det ta ännu längre tid att ringa in orsaken och hela tiden verkar det som om riggen är felaktig. Medan den i själva verket enbart fungerar som ’indikator’ på att det faktiskt finns ett fel någonstans.
Denna typ av problem kan tyvärr ingen radioverkstad hjälpa till med. Endast dina egna kunskaper och möjligen hjälp från mera erfarna vänner kan få ordning på sådant eftersom felet uppträder på en enda plats, nämligen hemma hos dig!

En annan typ av bekymmer som en verkstad inte heller kan hjälpa dig med är din situation med olika apparater och enheter som du anslutit. Till exempel externa antennväxlar som styrs från antingen riggen eller mellanenheter eller kanske via din dator. Det är många enheter som ska samverka och fungera tillsammans. Riggens audio för både sändning och mottagning kanske länkas genom diverse automatik men själv hör du ingenting. Kanske går det inte att sända heller?
Det här är svårt! Men du har ju liksom helt på egen hand dragit på dig problemen, eller hur?

Den gamla regeln gäller: ju fler saker man har desto fler problem får man!

Ett utmärkt exempel på riktigt komplicerade problem är ett radioshack som inrättats för att köra tävlingar med SO2R, Singel Operator 2 Radio. Det är inte bara dubbelt med radioproblem utan det är en uppsjö av kringutrustning som ska samverka ögonblickligen och med absolut säkerhet. Här finns inte bara de två riggarna utan flera radiomaster med olika antenner, bandpassfilter med växlingsautomatik, banddetektering, audioautomatik, rotorer, displayer, datorer och automatiska antennväxlar.
Ofta är det höga sändareffekter inblandade. Då kan ett litet problem bli jättestort på ett ögonblick. Logiskt tänkande är då ett krav vid felsökning och inringning av orsaken. Det kan dessutom vara så att det finns flera orsaker som hänger samman!
Den här typen av komplexa radioshack har vanligen sin egen reparatör: ägaren.
Någon annan verkstad brukar inte behöva kontaktas såvida inte själva enheterna befaras vara defekta. Då måste hela det komplexa systemet rivas ner bit för bit och orsaken ringas in. Det tar mycket tid men är helt nödvändigt. Det skulle vara en näst intill omöjlig situation att skicka in hela rasket till en radioverkstad. Antagligen skulle de inte heller vilja ta ett sådant upprag.

Alltså, ju mer komplicerat du bygger ditt radioschack, desto större krav måste du ställa på dig själv!

En enda rigg och en G5RV ter sig rätt enkelt, inte sant?
Ändå kan det bli nödvändigt för dig att tänka logiskt kring ett eventuellt problem och gå igenom hela proceduren med att eliminera det ena efter det andra. Ett gott råd: se till att äga en konstantenn! Det rådet är minst lika bra som något råd om att äga en skruvmejsel eller en yxa.

Kunskaper och erfarenhet
Som radioamatör har du avlagt ett radiotekniskt prov, vid sidan av trafikprovet, och du vet innerst inne att du borde kunna förstå vad som händer när ett problem dyker upp. Men nu är det så att många saker som kan hända kan också vara fruktansvärt svåra att hantera om du saknar erfarenhet.

Ingen förväntar sig att en nybörjare ska ha stor erfarenhet men alla förväntar sig att en nybörjare ska kunna lära.

Den erfarne kan trots sin större insikt naturligtvis ändå gå bet. Det är därför det finns en sådan sak som kallas radioverkstad. Och även där kan de gå bet, hör och häpna! Men då beror det på saker som ligger helt utanför deras möjligheter som exempelvis att delar inte finns att få eller att åskskadan förvandlat din rigg till en askhög med snygg frontpanel. Men innan det gått så långt så är det bäst för din egen skull att du har kunnat ringa in felets orsak så långt du kan!

Bortsett från åska och aska så finns det väldigt mycket du kan göra själv. Dessutom så är det bara din egen plånbok, eller bankkonto, som drabbas. Så jobba på!

Mitt i verkligheten
Låt oss nu titta på några händelser från verkligheten. Samtliga exempel är av äldre art och texten har skrivits så att ingen ska ha möjlighet att kunna känna igen sig.

Satellitkörare
Ett par radioamatörer köpte sig var sin satellittransceiver för att köra, just det, satellit. På den tiden detta var intressant. Vid satellitkörning sänder man på ett band och tar samtidigt emot på ett annat, vanligen 2mb respektive 70cmb, med två skilda antennsystem.
Båda radioamatörerna upplevde samma skrapande, knastrande och störande skräpljud i mottagaren medan de sände. Det är fel på radioapparaten! Självklart är det så! Retur till säljaren som konstaterade att allt var som det skulle utan några missljud. Radioapparaterna uppmättes och de av tillverkaren utlovade specifikationerna motsvarade mätresultatet. Apparaterna återsändes och ett par dagar senare var det fel på båda två igen. Samma fel. Fel på radioapparaten! Retur på nytt till säljaren.
Hela proceduren återupprepades och för tredje gången var det nu ”fel på radioapparaten” och en tredje retur. Fabrikens huvudkonstruktör för apparatmodellen reste tillsammans med en annan konstruktör till säljaren och arbetade i två dagar med detta, så kallade, problem. Det var ju fel på radioapparaten! Båda. Samma fel. Då måste det vara konstruktionsfel. Trots att tusentals likadana sålts världen över, genom åren. Att just två radioamatörer i ett fjärran nordligt land i Europa skulle råka få samma fel på båda sina nyinköpta apparater försökte man bortse ifrån eftersom ”kunden har alltid rätt”.
Under tiden arbetade hjärnor på annat håll. Sådana hjärnor som har ögon anslutna. Hos båda radioamatörerna var de båda antennsystemen, för 2mb och 70cmb, skilda ifrån varandra med hjälp av plastör. Gemensam galvanisk jord är en viktig sak för att undvika just de problem som uppstått i de båda radioapparaterna. Som det var fel på! Men samtidigt inte alls var fel på! Efter att antennkonstellationerna blivit samjordade försvann problemen. Fel på radioapparaten? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Nu också av de två radioamatörerna.

Tidsbrist
En radioamatör har köpts sig två (2 st!) exakt likadana HF-transceivrar. Orsak? Det var en bra modell. Orsak att köpa två istället för en enda? Det fanns två radioamatörer på samma adress. Allt är gott och väl en längre tid men innan det första året gått till ända avkrävs säljaren en genomgång av den ena apparaten på grund av att den inbyggda antenntunern ”tar alldeles för lång tid på sig att stämma av och närmar sig en evighet!”. Den apparaten som anses vara felaktig sänds till verkstaden där det konstateras att den stämmer av inom de 30 sekunder som tillverkaren specificerat. Om än på 29 sekunder i just detta fallet. Verkstaden konstaterar således att apparaten fungerar och sänder den tillbaka till ägaren. Veckan därpå är tonen hos ägaren råare än första gången med orden ”det är en (fult ord) skillnad på avstämningstiden på apparaterna!”. Eftersom specifikationen säger 30 sekunder och den ’trasiga’ radion stämmer av på 29 sekunder så är den ’trasiga’ radion ’hel’. Fel på radioapparaten? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Möjligen nu också av ägaren.

Frekvensgränsen
”Inte kan väl den här stationen ge 40W uteffekt när det är 25W som max?” hördes en radioamatör säga i telefonluren. Svaret är naturligtvis ”naturligtvis inte”, som sagt. Ägaren konstaterar att den av säljaren nyligen sålda lilla antennen är felaktig eftersom det är mycket hög SWR och att den tvingar radioapparaten att ge ifrån sig 40W. Trots att endast 25W är möjligt rent konstruktionsmässigt. Strömförbrukningen kunde inte mätas.
Ägaren ombads då göra ett besök hos säljaren och ta utrustningen med sig tillsammans med den trasiga antennen. Han gjorde så.
Radioapparaten kopplades till instrumentet som kopplades till säljarens eget instrument som kopplades till den trasiga antennen som nu visade sig inte längre vara trasig utan hel. Ägarens SWR/PWR-instrument var specificerat för 1.8-150MHz med vackert korsvisande presentation mot gul bakgrund. Detta instrument visade mycket riktigt cirka 40W uteffekt och full SWR medan säljarens instrument, som var specificerat 140-525MHz, visade 25W och ingen SWR. Fel på antennen? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Även den nu lycklige ägaren till ett helt annat mätinstrument.

Sluttransistorer
En HF-transceiver inkommer på en radioverkstad för byte av slutstegstransistorer. Detta utfördes och den stackars ägaren fick betala en större summa svenska riksdaler från andra änden av vårt långa land. Ett par veckor senare ringer telefonen och det hörs ett ”ni lagade inte riktigt!” varpå apparaten gjorde en ny 150-mils resa med, på den tiden, det Kungliga Postverket. Väl framme på verkstaden befanns samma fel på radions slutsteg och detta reparerades på nytt. Nu på garanti.
Ägaren meddelas per telefonförbindelse och apparaten återsänds.
Mindre än en vecka därefter hörs det i telefonen ”Men! Vad håller ni på med på er verkstad egentligen?”. Nu var det dags för verkstaden att undersöka apparatägarens övriga stationsutrustning med frågan ”vad är det för antenn som ansluts?” med svaret ”en FD-4” varpå verkstaden säger ”skicka hit radion så reparerar vi den för tredje gången och utan kostnad”. Radion sändes ännu en gång och reparerades för samma fel igen men innan den återsändes med Kungliga Postverkets utomordentligt effektiva transport så ringdes ägaren upp och meddelades att ”under inga omständigheter koppla in radioapparaten utan att först rulla samman koaxialkabeln bakom radion till en rulle bestående av minst 15 varv”. Ägaren lovade göra detta och radioapparaten överlämnades till Postverket för transport.
Efter endast några dagar ringer verkstadens telefon och i luren hörs ”Nu fungerar den!”. Ägaren hade dessutom nu konstaterat att när den lilla rullen med koaxialkabeln förbikopplades så uppförde sig radioapparaten på precis samma egendomliga vis med blinkande display och dålig modulation, som innan. Men när rullen kopplades in så var de problemen borta. Fel på radioapparaten? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Nu också av den glade ägaren.

Återkommande bärvåg
En fantastiskt fin radio att köra med, tycker ägaren som använt radioapparaten under flera år. Men tyvärr fanns det alltid en mycket stark bärvåg på ”vissa frekvenser” och efter en hel del diskussioner kring diverse tekniska ting ombads ägaren slutligen att kontrollera så att den inbyggda kalibratorn var avslagen. Det var den dessvärre inte. Men nu blev den avslagen. Fel på radioapparaten? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Även av den lycklige ägaren.

Bra kontakt
Slutsteg kan köpas både nya och begagnade. Av både den ene och den andre. Även instruktionsbok kan råka ingå. En sådan här apparat är trevlig att inte bara använda utan även att enbart titta på. Det senare hade ägaren gjort under en lång tid. Efter att ha meddelat att ”nu får det (fult ord) var nog” så mottog verkstaden det 6 månader gamla slutsteget för reparation. Inom 5 minuter efter att det ställts i arbetsposition på verkstadsbänken så ringdes ägaren upp och fick en försynt framställd fråga om ”vilka kablar som använts mellan radioapparaten och slutsteget?”. Svaret blev, inte lika ödmjukt, ”sånt som ska sitta där”.
Eftersom ägaren under det första telefonsamtalet, som föranledde insändandet för reparation, klart och tydligt meddelat att ”det är perfekt anpassning på ingången på slutsteget men inte ens 100W förmår att få det att fungera som det ska” så ställdes inga ytterligare frågor om kablagets status. Nu var det så att slutsteget fungerade utomordentligt väl på verkstaden och därför uppstod omedelbart frågan till ägaren om huruvida ”en T/R-styrning använts”. Fel på slutsteget? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Nu även av den kabellöse ägaren som inte längre undviker instruktionsböcker.

Försämrande förbättring
Ett par riktantenner av känt fabrikat levererades till ett synnerligen känt företag inom den svenska kommunikationsradiobranschen. Dessa båda antenner undersöktes mycket noggrant av köparen och efter att ha förbättrats genomgick de även en omfattande signalmätningsprocedur bestående av enkel SWR-kontroll över det specificerade bandet. Den ingenjör som ansvarade för både förbättringen av konstruktionen och mätproceduren lät per telefon meddela att ”båda antennerna skickas tillbaka därför att de är felaktiga”. Dessutom ville man ”ha nya som uppfyller specifikationen”, vilket de levererade antennerna tydligen inte gjorde. Väl återkomna konstaterades det att en antennkontakt monterats på de kontaktfria anslutningsdosorna. Detta var således den förbättring som gjorts av ansvarig ingenjör på det synnerligen kända företaget. Efter att kontakterna tagits bort och dosorna bytts mot nya kontrollmättes båda antennerna och befanns att åter uppfylla specifikationen. Den sagde ingenjören informerades om den förbättrade försämringen av reaktiv belastning på matningselementet och ombads respektfullt att vänligen avhålla sig från dylika förbättringar varpå de båda antennerna sändes tillbaka till det synnerligen välkända komradioföretaget. Fel på antennerna? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Kanske, men inte helt säkert, även av ingenjören.

För mycket trådar
En kund beställer genom en radioamatörs försorg en mycket omfattande antennkonstellation med fasningskablage vilket alltsammans kommer i retur efter en månad med motivationen att räckvidden endast är ett par kilometer.
Returen undersöks. Allt kablage är avklippt och håller helt olika längder. Kunden tillfrågas varför kablaget klippts och svaret lyder ”det såg så illa ut när det hängde och sladdrade så vi klippte ner det, kopplade om och tejpade upp det snyggt och prydligt”.
Nytt kablage tillverkas och antennkonstellationen återsänds till ägaren. Under det telefonsamtal som föregår återsändandet nämns orden ”denna gång skulle det vara tacknämligt om man avstår från att klippa ner kablarna på grund av den estetiska sinnebilden och i stället ger de elektromagnetiska lagarna ett större spelrum”.
Räckvidden meddelades senare att vara mer än tio gånger större än ’förra gången’. Fel på antennerna? Just den här frågan kan nog ganska lätt besvaras av vem som helst. Men kanske inte av ägaren eftersom de medföljande instruktionerna lämnats olästa.

Kommentarer till ovan exempel från verkligheten
Dessa exempel var bara några stycken och sammanfattade på ett sådant sätt att en viss glimt av humor skulle kunna skönjas. Flera av exemplen var under inga omständigheter humoristiska medan de föregick.

Alla företag som ägnar sig åt försäljning har intressanta exempel att berätta från sin verksamhet. Och det är nu vi ska ställa oss den oerhört viktiga frågan: hur kan det vara så?
Svaret kan sammanfattas med följande ord:
– Kunskap
– Erfarenhet
– Förstånd
– Tålamod
… det vill säga ’brist på’ …

Det är absolut ingenting som någon behöver ta illa vid sig av.
Det är helt enkelt så att ”sådan är naturens ordning”.

Om vi alla försöker att ringa in problemen och med vår bästa förmåga försöker hitta ett problems kärna så underlättar vi för varandra.

En radioverkstad har fullt upp med arbete och sitter dessvärre inte och rullar tummarna i väntan på att just du ska höra av dig. Men när du hör av dig så är det för en reparatör, precis som för vilken läkare som helst, bra att få veta så mycket som möjligt med en gång. Visst känns väl det som något bra?

Alltså, eliminera källan till problemet efter din bästa förmåga. På ett tidigt stadie. Noggrant!

73 – Bengt SM6FUD